jag som inte ens tycker om djur

Vissa saker vill man inte veta. Speciellt inte klockan kvart över gå hem dags, dagen innan långhelg. Som till exempel när en hyresgäst kommer och är alldeles till sig, för att ja, det ligger en katt i en källarskrubb som har fått ungar som håller på att dö på en möglig madrass för katten kommer inte ut ur samma källarglugg som den kom in i (hur fan kom den in där? den vara ju till råga på allt höggravid?) och den som har sina saker i källarskrubben vägrar öppna dörren när man ringer på, trots att lampan lyser, så det går inte att meddela personen i fråga att den blivit ofrivillig kattägare, som en liten överraskning så här inför påsken.
Jag har en väl utvecklad avsmak för katter redan. Kan inte alls föärstå grejjen med husdjur över huvud taget. Och det där tramset om att katter skulle vara så smarta och fria att de inte går att uppfostra har jag genomskådat. Det handlar enbart om att de är för dumma för att det ska gå att lära dem något.
Och jag ville bara gå hem. Det ösregnade ute. Nästan alla andra hade gått hem. Skrubben var låst med ett allt för ordentligt hänglås, omgärdad av ett bastant nät. Vad gör man?