hierarkierna är rubbade

Jag är arg nu. Arg på riktigt.
Cykelrummet i vårt hus är överbelamrat. Men där, som i alla andra, råder en informell hierarki som är stenhård och rättvis. Och som tyvärr ignoreras av mindre nogräknade egoistiska lallare.
Den som anväder sin cykel mest har rätt till den bästa platsen. Jag är en av de få som anvädner min cykel flitigt. Vi är, noga räknat, två tre stycken. Över hälften av de som har sina cyklar ståendes där använder sina cyklar mindre. Cirka en tredjedel använder aldrig sina. (Trots att vissa av dem är skitfina, och säkert kostat mer än min). Det är den första kategorin av de jag stör mig på, de så kallade rika-jävla-aldrig-cyklisterna. De borde fatta att använder man inte cykeln, ska den inte stå där. Sälj den, släng den, ställ in den i ert egna förråd. Gör vad ni vill med era cyklar, men flytta på dom!!! Men nästan ännu värre, är kategorin hjärnsläpp-och-det är-nästan-tur-att-de-cyklar-så-sällan-för-attans-vad-mycket-olyckor-det-skulle-varit-annars-för-vi-har-total-brist-på-empati-cyklisterna; de som använder sina cyklar en gång om året ungefär. Och just när de varit ute på sin årliga cykeltur, efter att ha grävt fram sin velociped, efter att först ha luskat ut hur det var den såg ut med hjälp av uteslutningsmetoden, d.v.s provat vilket lås deras nyckel passade i, så kommer de tillbaka, glada i hågen tror de att de är både goda och sportiga människor, och just då råkar min cykel vara ute på sin dagliga rastning, och så ställer de sin cykel på MIN plats!!! Maken till socialt inkompetenta människor finns inte! Och de ska minsann inte komma och skylla på att de är nyinflyttade eller att det var deras barn cyklar, för de har väl förhoppningsvis en hjärna att tänka med. Jag filar på en arg lapp att sätta upp, men tyvärr är det ingen idé för de kommer aldrig att se den. De har ju redan varit nere sin årliga vända i cykelrummet.