Dagens lektion

Idag tänkte jag lära mig skillanden mellan kåsör och krönikör. SMHI hade inte den uppgiften, så det fick bli min andra källa av allvetande, SAOL, som berättar för mig att;

Kåsör = person som kåserar (särsk. skriver kåserier i tidningar o. dyl. l. håller kåserande föredrag); person med (stor) förmåga att kåsera.
Kåseri = kåserande; numera nästan bl. konkretare: i kåserande stil hållen (hållet) skildring l. framställning l. föredrag l. uppsats l. tidningsartikel o. d. REDAKTIONSEXEMPEL: Ett kåseri över, äv. om ett ämne.

Krönikör = person som skriver krönikor, krönike författare.
Krönika = historisk framställning som huvudsakligen avser att vara en uppteckning av yttre händelser i tidsföljd (utan försök att påvisa händelsernas orsakssammanhang) (jfr ANNALER a. HISTORIA II 1); äv. (i sht i fråga om förh. på 1500-talet) om historisk framställning av mera pragmatisk art, t. ex. Olaus Petris krönika; äv. om bok som innehåller dylik krönika.
allmännare, om berättande framställning som i fråga om konstlöshet, enkel uppradning av händelser o. d. mer l. mindre liknar en krönika (i bet. 1).
i uttr. dagens krönika, om dags- l. nutidshändelserna betraktade ss. en samlad helhet.

Men jag förstår fortfarande ingenting. Förutom att eftersom det är Olaus Petri-dagen på min födelsedag, så är jag född krönikör och det känns ju bra.

Fast kolla på det här:
artikel i tidning, tidskrift o. dyl.l. muntlig framställning i sht i radio som utgör en översikt av tilldragelserna under en viss tid på ett visst område; äv. om artikel som (i skämtsam ton) kåserar om aktuella personer l. episoder i det offentliga l. privata livet l. i skönlitterär form behandlar motiv av detta slag; äv. om på särskild plats i tidningen tryckt artikel ("understreckare") som behandlar i sht kulturella frågor av allmänt intresse.

Alltså kan man kåsera i en krönika. Kan man krönikera i ett kåseri?

Jag får överge min älskade kunskapskälla och vara lite otrogen med wikipedia. Det står inget om kåsör, däremot om kåseri.

Kåseri, underhållande kortare text i tidning eller tidskrift. Kåseri kommer från franskans causer (prata, snacka).
Kåseri är avsett att framföras muntligt och skall därför vara talspråkligt. Det kan innehålla högt som lågt, överdrifter och underdrifter. Själva poängen är att stora, allvarliga ämnen kan avhandlas i en sorglös ton.
En krönika är en litterär genre, där ett faktiskt händelseförlopp refereras och kommenteras kronologiskt, skrivet antingen på vers (t ex knittel) eller prosa.
Ordet krönika kommer från det grekiska ordet chronika, tid, etymologiskt besläktat med "kronologi".
Historiska krönikor skiljer sig från nationalepos och historiska romaner genom ett strikt krav på återgivandet av faktiska händelser, och man kan alltså anklaga en krönikör för att ljuga. Frågan om en texts subjektivitet är med andra ord inte relevant för bedömningen om huruvida den ska klassificeras som en krönika eller inte; graden av objektiv återgivning av ett händelseförlopp bestämmer dess kvalitet som referat. En god krönika bör givetvis framställa upphovsmannens personliga åsikter om dessa händelser, i annat fall är det ett rent referat. Det är ovanligt att en krönika redogör för det referade händelseförloppets kontext.
Krönikör, en person som skriver krönikor i till exempel tidningar.

Okej. Lite bättre. Knappast glasklart.
Om jag går på känsla så känns kåsör bättre än krönikör. Krönikör är man i VeckoRevyn eller aftonbladet, kåsör är man kanske på sin blogg. Eller jag vet inte.

Från början funderade jag över frågan i vilket av fallen man får ljuga mest, i ett kåseri eller en krönika? Inte heller detta känner jag att jag fått svar på...