I natt drömde jag att jag hittade en hemlig loppis med väldigt mycket väldigt billigt garn. Alldeles fluffigt garn. Och en massa tanter som satt och virkade. Inte en enda stickade. Som ett slags paradis.
Jag tror jag har smurfat runt på för många stickningsbloggar nu igen. Smittats av garnbegäret. Och, paradoxalt nog, blivit lite upprörd. För jag känner mig lite utanför, jag som inte kan sticka. För säkerhets skull gör jag det till ett politiskt ställningstagande. Det är dumt att sticka, men coolt att virka. Så det så.
1 kommentar:
jag kan inte heller sticka! bara virka.
fast allt jag garnvirkar bli mest snett o vint så jag har lagt ner det. men armband i silvertråd är jag minsann en jävel på!
Skicka en kommentar