Ni gav mig prestationsångset.
Jag är en Ullaredsveteran. Eller GeKås, som vi införstådda väljer att benämna shoppingparadiset. Jag är där i genomsnitt en gång om året. Så jag är lika inslytad som vilken tant från Tanum som helst. Oförmögen att ge någons lags utifrånanalys, något vettigt perspektiv.
Vissa saker fascinerar mig dock vid varje besök;
De som handlar så mycket att de inte får plats i de extra stora kundvagnarna, utan måste stapla berg ovanpå. Plus ett gäng korgar på underredet.
Utropen om att någon har tagit fel kundvagn och vädjan om att lämna tillbaka och byta där de tog den.
Gubbarna som sitter i bilarna och surar, själva var de klara på en kvart men deras fruar behöver minst två timmar till, de är inte ens halvvägs.
Familjerna som radar upp en hel årskonsumtion skor på bandet. Det är både fascienrande och på något sätt lite sorgligt.
Att något som ligger i Sverige kan kännas så charter.
7 kommentarer:
Vad köpte du, vad köpte du???!
hehehe det är våran kultur att charterisera saker :)
instämmer! blev de några klipp???
helst bilder ;)
Jag köpte inte så mycket spännade. Lite arbetsklärder, de gamla vanliga strumporna och underkläderna, ett lager shampoo och sån´t. Så det blir ingen bildvisning, det här är ingen modeblogg :)
Men prestationsångest? Jag tycker att du höll fanan mycket högt. Du hade väl roligt? Det hade jag..
Inte att förglömma bor jag i närheten på somrarna och det brukar bli ett och annat besök för att fylla på föråden av hygienprodukter. Så jag har blivit något av en lokal-veteran.
Alltså, prestationsångest för att jag skulle skriva en så alldeles fantastisk text om hur det var :)
Jag har aldrig ens varit där. Men jag är lite nyfiken. I min ungdom har jag ju trots allt ivrigt frekventerat Ö&B, så jag har det nog i blodet litegrann iaf. :)
Skicka en kommentar