Jag kommer hem. Och jag bakar bröd. Och inser att jag är nog lite brödbakningsbesatt. Det skulle kunna vara den enda resten av hemmafruduktighetssyndromet som finns kvar, men det är inte sant. Det finns mer duktighetskomplex än så. Och baka är något mer än bara billigt och praktiskt och godare än köpebröd och skryta i lunchmatsalen på jobbet. På något sätt är det besläktat med jord. Att gräva och odla. Och herregud, man skulle kunna tro att jag är med i Raskens.
Jag skulle tipsa om ett recept. Men jag inser att resultatet inte har tillräckligt många siffror rätt för att kunna sägas ha följt originalreceptet. Jag har ännu inte lärt mig att läsa hela ingridienslistan och utifrån den fatta beslut om vilket bröd det ska bli. Jag läser en tredjedel, högst. Och rågsikt får bli rågmjöl och anis får bli kummin och så vidare.
Bränt mig har jag dock gjort. Precis som vanligt. Det kan inte ens de hemvirkade extratjocka grytlapparna råda bot på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar