lördag, januari 02, 2010

Perspektivlöst

Vissa dagar börjar jag undra om jag totalt tappat koncepten. Och kvällar, framförallt. När jag har legat vaken väldigt länge och funderat över oj, nu känns det lite så, är det normalt, nu gör det lite ont där, ska det verkligen göra det, nu är magen helt sned, ska den vara det, ska den verkligen vara så här stor eller är jag bara fet, eller borde den kanske vara större, och tänk om bebisen inte mår bra och tänk sedan när den ska komma ut, och varför kan inte barn vara färdiga när de är tio centimeter långa så att det är lättare att få ut dem? Och börjar jag få järnbrist eller är jag bara lat?
Som grädde på moset börjar jag stressa upp nig något alldeles väldigt över att jag verkligen måste ha sökt lite fler jobb än ett när jag ska rapportera till arbetsförmedlingen, att jag fortfarande inte vet om jag har någon sgi, vilket babyskydd som är bäst i olika sorters bilar, samt att jag fortfarande inte har satt upp vardagsrumsgardiner, om någon kan tänkas vilja ha vår nya toasits som inte passade och om gummimattor med bluppar verkligen är ett bra golv. Och jag har liksom ingen som helst koll på vad som egentligen är viktigt att stressa upp sig över eller inte.

8 kommentarer:

Jo sa...

Det låter faktiskt som om du behöver sätta dig med en virkning i en soffa och babbla om saker. :)
Vad sägs om den 23:e? (11:e hade jag hunnit boka upp...)

lisa sa...

Ja! Perfekt!

Anonym sa...

Var sak har sin tid! Jag tror inte att arbetsförmedlingen har så stora förväntningar i din situation.
Ta en sak om dagen, minilarge behöver lugn och ro!
Kramis mamamman!

Anonym sa...

Vi kan prova toasitsen!
Mamman

Thepas sa...

Låter fullkomligt gravidnormalt i mina öron. Eller syns dårå. I ögonen.

lisa sa...

A-kassan skiter väl i om jag är gravid eller inte...

Normalt låter bra,tycker jag.

Anonym sa...

Yoga blir nog bra.
Något som jag lärt mig av all stress jag har genomlevt är att alltid ställa mig frågan "Vad är det värsta som kan hända om jag struntar just i det här måstet?" I det flesta fall kommer inget alls att hända mer än att jag blir mindre stressad.

Sköt om dig! Kram Ann

Ms Stiffneck sa...

Just nu finns det bara en enda sak som är viktig och värd att lägga ner energi på; att ta det lugnt. Tar du det lugnt, och det lovar jag att du kan göra oavsett om gardinerna är uppe eller inte, så mår bebis bra. Njut av varje sekund du har bebis under huden. Allting är precis som det ska.