Igår skulle jag på kalas. Jag hade varit så otroligt tidseffektiv och förutseendde att jag redan kvällen innan hade tänkt ut vad jag skulle ha på mig. För jag vet att det alltid är så mycket som ska göras den där "väl tilltagna" halvtimman innan man ska gå, då man trodde att det enda man skulle göra var att byta om från grisoutfiten till något lite mer respektabelt. Jag hade till och med tänkt ut två alternativ, för att jag trots allt skulle låta mig själv ha lite egen vilja. Ett kjolalternativ och ett byxalternativ.
1. Kjolen. Jag provade den senast för cirka två veckor sedan, då konstaterade jag att jo, bara jag flyttar ut knappen ett par centimeter, då är den jättebra. Flera veckor till. Men nej. Det fattades minst fem centimter redan i mitten av dragkedjan för att kjolen skulle gå att stänga.
2. Chinosen. De här provade jag senast vid ungefär samma tillfälle, och konstaderade då att jo, de här kan jag nog ha länge. De gick inte heller att stänga.
Så det blev till att tänka om. Och ha mammabrallor istället. I ren protest mot min snabbt krympande garderob hade jag den från början uttänkta skjortan, och det var defenitivt sista gången på länge som den gick att knäppa...
3 kommentarer:
Känner igen det där. Det är bara att vänja sig, du kommer troligen behöva mammabyxor längre än du anar... eller vad vet jag, men för min del tog det ett tag att bli någorlunda normal igen i alla fall.
Kan tänka mig det...
Alltså att det kan behövas ett tag, inte att precis just DU skulle behöva dem ett tag, eller ja, du förstår vad jag meanr.
Skicka en kommentar