I dag fick vi ett påsk-kort i brevlådan. Ett hemmaritat, av kanske en åttaåring. Urklippt ur ett kollegieblock, som ett stort ägg, med olika mönster ritade på. På baksidan stod det bara en massa konstiga saker, och så något om ett ridhus. Kanske hästnamn, kanske en hemlig kod. Senare på eftermiddagen, när jag var på väg ut, mötte jag en människa med svart moppehjälm, svarta kläder, som värsta terroristen, som sprang upp för trappan. Han hejjade dock glatt. Detta gjorde mig lite nojjig. Tänk om det har ett samband? Om moppe-terroristen var ute för att reka vilka som var hemma eller inte, så att kidsen som ritat påskkortet kunde komma tillbaka utklädda till påskkärringar och kräva att få en hel massa godis som tack för kortet? Att de var i maskopi med varandra, så om man inte gav kidsen godis skulle moppe-terrorieten göra livet surt för en?
Tack för Påskkortet, glad påsk, där fick jag något att tänka på.
2 kommentarer:
Jag gav påskgodis till två små påskkärringar som ringde på dörren igår och gav mig en teckning. Det kändes vuxet, jag ville ju egentligen hellre behålla godiset än få en teckning.
Vuxenpoäng, defenitivt!
Här har det som tur är inte kommit några kärringar. Konstigt nog, det bor så många gamla människor här. (oj, det där lät lite kul)
Skicka en kommentar