Lyteskomik

Min politiska kampvilja sträcker sig nuförtiden inte så mycket längre än att jag upprörs över djurägare samt att jag å det bestämdaste protesterar mot kortförtrycket vart det än visar sitt fula tryne. Därför var det beklämmande att se Åsa Sandel boxas mor Tiffany Carter i lördags på den första proffsboxningsgalan. Tiffany (bara namnet, hur tuff boxare kan man vara om man heter Tiffany?) var ungefär hälften så stor som Åsa Sandell, men kanske dubbelt så bred. Och allt utmynnade i någon slags lyteskomik. Jag använde mig kanske av varenda härskarteknik som finns, när jag skrattade ut Lilla Fröken Carter. Osysterligt värre, oss kortingar emellan. Men oundvikligt.