Jag går på kalaset som jag egentligen hatar.
Och jag önskar att jag var hälften så gammal som jag är. Att det skulle vara acceptabelt även för mig att stå längst fram och fjortisskrika och sjunga med i micken. Istället står jag på behörigt avstånd, och inser att av någon outrundlig anledning, totalt emot hur allt ska vara, så är det här den musiken som gör mig mest rörd i hela världen.
Som vanligt.
3 kommentarer:
långt bak på tryggt avstånd är bäst
du jag hittar ingen mailadress till dig - tänkte maila angående styrelseuppdrag. FÅr ju se vad det rör sig om
adressen är; buskisblog@yahoo.se gött!
you got mailed
Skicka en kommentar