Jag går på jobbet, i min alldeles egna del nästan utan folk på förmiddagarna. Helt inne i ArneDahl-mp3-boken. Rasande rafsande i gruset. Med skyffeljärn, som jag engetligen håller mig för god för att använda. Ser något i ögonvrån.
Det står en hel visning längst ner i min trädgård, och alla glor oavbrutet på mig. Tretti pers. Och jag undrar om jag just gjort något olämpligt. Och när jag ska lära mig att det aldrig är bra att vara helt inne i sin egen värld, alldeles borta. Inte när man jobbar i en av europas populäraste parker.
4 kommentarer:
De kanske trodde att du var en del av en installation?
hahahaha
jag vet var du menar. det är hemskt irriterande att bli avbruten i dåligt humör eller arbetskoncentration av en hoper med nyfikna kärringar som ska fråga ditt och datt.
standardsvaren på allt är: ungefär hälften!
Fråga Bengt i dalen så vet du :o)
jag var nog en installation, så var det.
haha ungefär hälften, jag tror jag förstår...
hahaha underbart :)
Fortsätt lyssna du!
Skicka en kommentar