På jordbruksskolan blev vi uppfostrade att köpa svenska råvaror. För att gynna det fåralet bönder som finns kvar, för att det är idiotiskt att frakta saker väldigt långt när de kan produceras nära, för att eu är dumma och för att svenska bönder använder mindre gifter än andra länders, även om det inte är kravmärkt. Ungefär så.
Nu har det dykt upp ett nytt fenomen i matvaruaffären. Det hypas KRAVodlat och ekologiskt. Och det är absolut inget fel med det. Jättebra. Om det inte vore för att inget av det krav-märkta, eller på annat sätt ekologiskt märkta, i det här fallet, är från Sverige. Det skrivs inte ens ut ursprungsland, men jag var besvärlig nog att fråga.
Jag kan inte med bästa vilja tänka mig att det är bättre att köpa fyra plastinpackade "ekologiskt" odlade äpplen som har kommit hit med flyg från Nya Zeeland. Inte när det är säsong för svenska äpplen. Möjligtvis skulle man kunna se det som att man genom den där konsumentmakten, som jag är väldigt skeptisk till, gör att de NyaZeelänska bönderna får bättre arbetsmiljö. Men det bär mig ändå emot att köpa mat från så långt bort, bara för att det är påklistrat en etikett att vara stolt över när man äter frukt offentligt, bara för att känna sig duktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar