Porterfestival

I lördags var jag och Rekan på Porterfestival! Det var PorterDrinkersAssiciation som firade sitt sjuttioårsjubileum.

Vilken tillställning! Exeptionellt många öl- och porternördar på samma plats. Och exeptionellt många sorter att smaka!

Vi var på en rundvisning i det gamla Carnegie-bryggeriet, som numera är kontor. Ganska annorlunda kontorsinredning, men stora kopparpannor mitt bland skrivborden.

Och när vi fick chansen, såg vi även till att gå på en föreläsning om porterns historia i Sverige, som hölls i Kungens Kanna. Det är en gammal gigantisk ektunna, där de lagrade portern innan, men som även användes som lunchmatsal då en kung kom på besök på 1700-talet. Det var dock alldeles för kallt, trots moderniteter som infravärme i taket. Där provade vi Young´s Oatmealstout, som jag druckit innan, Jämtlands Porter, Mariestads Porter och Carniegie StarkPorter. Carnegien var bäst, tycker jag. Enligt föredragshållaren stämmer det då att jag är kvinna, för skillanden mellan porter och stout sägs vara att kvinnor gillar porter mer än stout. Jag som trodde att kön var någonting till stora delar inlärt! Hur som helst så var Mariestads Porter den minst goda, för att inte säga äckliga. Alldeles för blommig och skum.

Inne på själva festivalen fortsatte provandet. Där fanns ett långt bord med massor av olika bryggerier representerade. En favorit blev Meantimes chocolate stout, som fått mitt hittills högsta betyg 8,5. Andra goda var den norska Nögne Ö Porter, Young´s Double chocolate stout, Oppigårds Porter och Meantime London porter. Tyvärr är det, så vitt jag vet, bara Young´s som finns på Systembolaget. Trist att de prioriterar att ha sjuhundrafyrtioelva olika pisslager som smakar precis likadant/ ingenting, men knappt några porters och än mindre från svenska microbryggerier.
Dugges var där och var de enda som hade sin porter på fat, men tyvärr missade vi deras Poseidon Porter, och lyckades bara timea deras Bältesspännaren som vi redan ahr druckit. Göteborgs nya stolthet, som det nog ändå får kallas, Ocean Bryggeriet var där och ahde med sig sin Porter på cask. Och den var kul att prova, defenitivt mycket bättre än den trista historia jag druckit på fat tidigare. Så när det var dags att tömma det fatet var det inte så stor uppoffring att ställa upp...
Alltsomallt provade jag tretton olika sorter, varav tio hamnade i min snygga ölrecensionsbok! Och för min del får PDA gärna fira sjuttioårsjubileum även nästa år.