Jag hade en period i mitt liv när jag tänkte mycket på begravningar. Hur jag ville att min skulle vara. Inte alls så att jag var självmordsbenägen eller så. Bara funderade mest. På huruvida det var något att oroa sig för, om ens anhöriga skulle få för sig att spela Tears In Heaven, om de inte förstått att jag inte alls tycker om den, och andra mer men mest mindre djupa funderingar. Det här kanske man skulle kunna trott lett till att jag åtminstone fixade ett Vita arkivet och skrev en ordentlig låtlista, men jag har fortfarande inte fått tummen ur. Och min ultimata begravningslåtlista har nog ändrats sedan dess. Och sedan tänkte jag att vafan, bergavningen är ju till för de som är kvar. Jag kommer ju inte vara där.
Men i lördags var vi på Korpen. Med Freddie Wadling. Och han sjöng Lou Reeds Perfect Day. Och jag tänkte att där, där har vi den ulitmata begravningslåten. Givetvis sjungen av Freddie.
2 kommentarer:
Jag är också svag för "a perfect day" fast den måste inte framföras av Fredde Wadlin. Dessutom så misstänker jag att han kommer att lämna in långt tidigare än oss... "A wonderful world" med Louis Armstrong kan jag också tänka mig.
Sen är jag så klyschig att jag vill att folk sjunger internationalen.
A wonderful... är också bra. Och internationalen. Men kanske inte allsång, det blir så ynkligt när alla är ledsna.
Skicka en kommentar