Trädgårdssaknad

Idag saknar jag att ha en trädgård nära. Att kunna gå ut och plocka in lite blommor, lite lagom regnvåta. Att kunna stå på trappan och bara... inte vet jag, kolla ut lite? Med kaffekoppen i handen? Det blir liksom inte samma sak på en balkong. Och man får liksom inte tummen ur och åker både spårvagn och pendel till kolonin, när det inte ens är fint väder och man vet att man kommer att mötas av surtanter och dåligt samvete.
Istället får jag stå ut med förra veckans blommor på bordet. De står och står, och jag tror inte att vare sig irisarna eller pionen kommer att stå ut. De blev liksom plockade lite för tidigt. Turligt nog är de fina i knopp också. Och jag får väl stå och hänga på balkonen en stund med kaffekoppen i alla fall. Där regnar det ju inte.