Tiden

Brunch klockan fyra på eftermiddagen. Så kan det gå när man är ute till missinassen. Trots att man konstaterade, faktiskt, att nä, vi är inte 22 längre. Och inga skor i hela världen är sköna efter en helkvälls dansande, stående och slutligen gående hela vägen hem till Berget.

Fel+fel=rätt

Idag skulle jag åka in till stora staden. Hur jag än väntade så kom det ingen nia, som jag skulle åka med. Det kom en trea. Vagnen man inte kan tycka om. Vagnen som alltid tar en omväg dit man ska. Men eftersom jag hade gott om tid och lever i en pensionärstillvaro, så tog jag trean ändå. Och minsann, döm om min förvåning, när den inte svängde "fel" efter HagaKyrkan, in på omvägen, utan svängde ner direkt mot BrunSparken! Föraren blev lite förvirrad, tror jag. Hon bara ropade ut i högtalarna "ÅH NEJ, jag har kört FEL! finss fniss fniss". Men det passade mig så bra. Rättvist!

Med facit i hand

Jag läste en litsta på olika partier som folk röstat på. KalleAnka-Partiet, Gais, Arbetsskyggas Parti och så vidare. Och Cykelpartiet. Nu vet jag vad jaag ksulle röstat på. Cykelpartiet, det är ju mitt parti.

Comeback

AstmaAllan har gjort comeback från barndomen. Inte alls välkommen, men han tar i för fullt. Jag hade glömt att jag är en sjuklig och vek person. Nu är jag som en gammal tant, måste stanna i backen och andas. Eller som en snusktant, som går omkring och flåsar hela tiden. Och inte kan jag prata i telefon ordentligt, då kommer hostet genast sättandes i halsen, trots att det bara legat och lurat en bra stund, och luren flyger ut på armlängds avstånd. Missar halva konversationen. Det ledde till viss nervositet imorse när ViktigaVårdcentralen skulle ringa. Men virka, det går bra!

Något fattas mig

Virknålen var fortfarande försvunnen. Men det var uthärdligt, för jag skulle köpa en ny på eftermiddagen. Hade till och med uppfyllt mina plikter som hemmafru och lagat middag till den blivande, så att vi skulle komma iväg till affären. Jag är fortfarande ganska sjuk, så jag ville inte gå själv tidigare på dagen.
Det var nästan så jag skuttade in i tygaffären. Men... var var virknålarna? Där var garnet, bäst att köpa lilte garn också. Ställ efter ställ med diverse konstiga nålar, lappar, knappnålar, textilpennor och annat. Inte en virknål i sikte. Men jag är ju erkänt dålig på att leta, så jag frågade.
"Virknålar? Nej. Vi har inga virknålar." Idiot. Varför en tyg- garn- och tillbehöraffär om man inte har en endaste virknål att langa fram till någon det faktiskt håller på att gå nöd på. Bara för att de konsekvent är otrevliga mot alla under 65 behöver de väl inte vägra plocka fram virknålarna när man ber snällt?

När jag kom hem letade jag i ren ilska igenom hela klädkammaren, städskåpet och skåpet med datagrejjer. Ingen virknål. Det är kört. Synd att den där Saida är död, annars hade jag bannemej ringt och frågat.

Var är brudarna?

Jag har en stor förkärlek för diverse subkulturer. Jag har plöjt igenom en hel del av dem själv, och även om jag nu klippt mig, tagit bort skrotet ur ansiktet och skaffat jobb (som jag visserligen inte har kvar), så ligger många av de subkulturerna som finns mig varmt om hjärtat. Jag blir glad när jag ser småpunkare på stan, snygga skins, hiphopare, skejtare, rockabillysar och så vidare. Kanske inte gothare, där går gränsen. De har jag svårt för att tycka om. Inte brats heller.
I övrigt är det bra att kidsen har sin stil. Det kan ge mycket roligheter, bjuda på en och annan farlighet, men är ett alldeles ypperligt sätt att frigöra sig på från sina föräldrar. Hellre en rejäl subkultur än anorexia säger jag. Sedan är det tyvärr inget recept för lycka och välmående heller, nej. Och det finns säkerligen subkulturer som inte är något mer än destruktiva, ja. Men att vara annorlunda kan vara sunt just då, i livet innan man inser att alla är det på ett eller annat sätt. Att man får men senare i livet som till exempel kan bestå av att man aldrig lärde sig sminka sig och därför inte kan det när man är 27 heller och därför för evigt kommer att vara lite utanför, det är en annan sak. Det kan man ta då. Jag tror det är bättre för en själv att ha tokiga frisyrer eller skrubbåriga knän, än att längta efter silikontuttar och vilja vara med i Big Brother när man är 15. Eller 20.
Det finns dock en subkultur jag inte förstår. Och jag vet att jag ger mig ut på lite djupt vatten när jag skriver om en kultur jag inte vet så mycket om, som jag mest läst om eller sett på film. Och jag vet hur medelmåttigt, tantigt och rent av feministtöntigt det är av mig att ställa frågan. Men. Var är brudarna bland Casualsen? Inte för att jag riktigt kan förstå fotbollsrelaterat våld, men varför ska stil, klass och slagsmål enbart vara förbehållet snubbar? Inte i någon annan subkultur med inslag av våld finns en så total avsaknad av tjejer, även om de inte alltid är med lika mycket som killarna. Inte en så konekvent nejtack-hållning. Är det bra att den inte finns huliganbrudar, för att det är dumt att slåss? Eller är det dåligt för att brudar faktiskt inte är så himla goda just för att de är brudar som folk tycks tro? Eller måste inte tjejer få vara med precis överallt?

Funktion jag saknar

Sedan, i framtiden, när folk inte är så himla hispiga med att det är så olagligt att ladda hem, skulle det vara bra med en ny funktion, har jag tänkt ut. En funktion som går ut på att när ett nytt avsnitt av ens favoritserie finns att ladda hem, samt när det finns undertexter som någon extremtbra person fixat, så skulle man kunna få ett litet meddelande om det. Ett mail eller sms. Så man vet. Så man inte får tvångstankar och kollar efter nya undertexter var femte minut.

Bra funktion

Ibland är tekniken väldigt bra för mig. Bäst just nu, är bibliotekets påminnelsemail om när boklånen går ut. Inte hade jag en aning om att det snart gått en månad sedan sist. Tack bibblot!

Skithelg del II

Nä, det blir inte bättre, även om jag är lite friskare. I går eftermiddag var jag så pass frisk att jag orkade smurfa igen. Mest energi lade jag på att smurfa runt och leta mönster och inspiration till ett nytt, spännande projekt jag har. Ett virkningsprojekt. Jag virkar ungefär en gång om året, och har hittills kreerat saker som till exempel mobiltelefonfodral och väskor och, nybörjarmisstaget, en grytlapp av ett icke värmeisolerande garn. Det var därför det bara blev en.
Hela kvällen fascinerades jag av hur bra bloggar är för folk med intressen och hobbysar. Vilka smått otroliga sammanhang som skapas. Visste ni till exempel att det finns ett flertal männisor över hela jorden som, varje gång det är stora sportevenemang på tv, som till exempel OS eller VM, startar ett stickningsprojekt. Sedan sitter de och stickar vid varje tv-sändning tills evenemanget är över, då skickar de in bilder på vad de har skapat. Det är ju helt fantastiskt. Exempel finns här och här.
Jag hittade ett mönster som jag tror att jag skulle kunna klara av som motsvarar mina syften. Sprittandes av inspiration ska jag bara plocka fram garn och virknål, för att se om jag klarar av att följa en virkningsinstruktion. Det har jag aldrig prövat innan. Jo, garnet hittade jag på första försöktet. Men virknålen. Den satans virknålen. Jag letade så mycket jag orkade i går kväll, det slutade bara med förbannelse. Jag har letat hela morgonen. I verktygslådan. Bland sysakerna. Lådan där garnet låg har jag vänt ut och in. Jag har letat på alla rimliga och alla orimliga platser. I väskor. I nyckelskåpet. Men den är spårlöst försvunnen. Och jag blir så förbannad på mig själv. Så trött. Jag är sämst i hela världen på att leta. Och jag är inte bra på att hålla ordning eller lägga tillbaka saker på sin plats heller. Extremt irriterande. Jag ville verkligen, verkligen börja virka NU. Inte behöva vänta tills imorgon då jag kanska kanske orkar släpa mig ut och köpa en ny virknål. Jag har ju letat så noga att jag till och med borde hittat den gamla virknålen, den som jag hade innan den försvann så jag var tvungen att köpa en ny.
Dessutom drömde jag mardrömmar inatt igen. Och slog i tårna två gånger när jag skulle gå upp och kissa på natten. Och ja, jag ska ha mens också. Skithelg. Skitvirknål.

bad hair day?

Hade tänkt skriva ett inlägg om en viss programledare på ett bokprogram, som ser ut att ha peruk. Men så kände jag att det var lite taskigt, så jag låter bli. Jag har inget emot honom längre. Han har skärpt sig sedan förra säsongen. Eller så är det så att jag inte lyssnar på vad han säger längre, att jag bara tittar på frillan. Dåliga, dåliga mig. Jag skyller på febern.

Present

Skulle bara beställa en bok. Så hittade jag det här. Minsann, är det inte favoriten som bloggar? Bra, det kan behövas för att väga upp deras andra bloggare, Denise Rudeberg. Kvinnan som, till skillnad från Rebecka VinerbarnElg, inte kan skriva. Men kanske kan nämna fler märkesmärken.

En liten notering av sakernas orättvisa tillstånd.

Kära IKEA!
Jag har under många år varit ett stort fan av ert företag, och inte minst era produkter. Nu måste jag dock höja en liten hand i protest. Ni har agerat en aning orättvist, enligt min smak. Jag har nämligen noterat att Ni har delat ut presenter till vissa, litet mer poppis, s.k modebloggare. Men. Inte till mig. Jag är med i Family, jag shoppar både via nätet och i Er butik. Hade ni skickat present till mig, hade jag också skrivit positivt om er på min blogg. Nu får jag dessvärre låta bli.
Med Vänliga Hälsningar.
Lisa

Något ska man ju roa sig med när man är sjuk. Och lite gammal hederlig rättshaveristisk avundsjuka är aldrig fel.

skithelg

Det skulle varit bokmässa. En tripp till Danmark med Lousiana, skönt häng och spritinköp. En rolig helg.
Men vad fick jag? 39 graders feber. Orättvist! Oförtjänt!
Måste vila.

Bridezilla.

Inatt drömde jag mardrömmar om att min sambos kostym som han ska ha på brölliset var full med as-äckliga duvfjädrar. De kom från fodret, för den skulle tydligen vara dun-stoppad. Bizarrt. Jag skyller på feber.

Idag har jag lärt mig att om man har röd klänning som gäst på ett bröllop betyder det att man har legat med brudgummen. Sicka skrönor det finns. Läste det på en bröllopsblogg, där jag också hittade länk till tjusiga ringbärarhundar. Och brudlypsyl. Coolt.

I övrigt så är bröllopsstatusen den att jag börjar bli lite nervös. Mest för att det är så otroligt många småsaker som man måste komma ihåg. Som jag kommer på titt som tätt och sedan glömmer bort igen, och kvar finnns bara en känsla av att det var något viktigt som jag glömt.

Dr McSerie

Jag skulle ju bara se ett avsnitt till frukosten. Sedan skulle jag få gjort alla de där sakerna som borde bli gjorda. Men nej. Det är dock inte mitt fel. Det är Greys Anatomy´s fel. Och att det blev så ohyggligt spännande. Att de nästan sprängdes i luften. Och så romatiskt. Det blev fyra avsnitt. Och sedan två. Och sedan ett till. Hela dagen ahr ajg refererat allt till hemska olyckor, sjukdomar och annat smaskigt. Och när sambon berättade hur hans dag på jobbet varit, berättade jag vad som hänt i Greys.

Onekligen tycker att Bokmässan inte känns helt helgjutet, om det nu stämmer att säsong tre´s första avsnitt borde finnas att ladda hem snart. Jag undrar om jag över huvud taget ska komma iväg på någon bokmässa i år. Jag har sju avsnitt kvar av säsong två. Det känns väldigt lockande. Och lyxigt. Och samtidigt på tok för få.

Summan av stressen är konstant?

Nej. Jag är inte riktigt lika stressad som när jag jobbade för två där det skulle behövts fyra samtidigt som jag höll reda på projekt, arbetsledde och bråkade med kollegor.
Men. När man blir arbetslös, eller i vilket fall som helst när ens åtaganden reduceras en smula, inträder ett mystiskt fenomen. Man förstorar upp saker. Så till den milda grad. Plötsligt så är en planerad aktivitet om dagen att ha lite väl fullt upp. Både träna och tvätta? Nä, det hinner jag nog inte på en dag. Ska jag rensa garderoben eller springa ner på stan? Det börjar bli bråttom nu, bara en månad kvar till brölliset och mycket att shoppa. Måste laga ny musli idag eller imorgon. Dammsuga skulle inte vara fel. Bära upp bös på vinden. Laga knapp. Hämta cykeln ända borta i grannkommunen. Köpa sån´t där plastskydd som man har under diskmaskinen, för tänk om det blir översvämning då är det kört.
Söka jobb? Ja, men ansökna behöver inte vara inne förrän första oktober, så om jag shoppar idag kan jag skjuta upp det till imorgon. Avboka lokal? Nä, det hinner jag då rakt inte. Idag heller. Jag måste ju dessutom ha lite tid för mig själv. Och försvninna in i sjukhusromantiksvärlden och kolla på Greys Anatomy. Och imorgon ska jag ju laga mat. Vegetariskt till dj:n. På torsdag var det något... just det ja, bokmässan. Då försvinner den dagen. Och på fredag är det ju fredag och nästan helg, så då kan man inte få så mycket gjort, det kan ingen begära.
Och så går jag här och försöker göra tusen saker samtidigt, plus ha lite dåligt samvete för de sakerna jag inte gör. Inte bra, inte bra alls. Måset rusa.

Tack

Föreställ er mig på en stor scen, kanske inte Oscarsgalan men kanske... Kristallen?
Tack!
Tack alla ni som läser min blogg.
Tack alla ni som kommenterar min blogg.
Tack alla ni som med era egna texter inspirerar mig att fortsätta.
Tack min familj och mina vänner.
Tack till ett visst kommunalt bostadsbolag på helvettesön som tvingade mig att komma på något annat att tänka på för att inte gå under.

Tio månader, tiotusen pageloads. Var ska detta sluta?

Imorgon

Imorgon vid den här tiden kommer jag att ha haft 10000 besökare här på bloggen. Slå det om ni kan (eller nä, det kan ni ju). Nu ska jag lägga mig, slipa på mitt tacktal och sova skönhetssömn. Det kan behövas.
Ses imorgon. Det stora dagen. Känns som dagen innan julafton och födelsedag. Blir nog ingen sovmorgon imorgon.

accesoarer

Hej KP.
Jag är en tjej på 27 jordsnurr som behöver lite hjälp. Det är så att jag ska gifta mig. Klänningen är vit, men vilken färg ska jag ha på resten? D.v.s skor, väska, ev. halsband, kanske en kofta eller sjal?

Vilken färg är snyggast som accesoarfärg till en viss vit klänning?
	Röd
	Grön
	Blå
	Gul
	Guld
	Svart
	Annan färg, ange vilken
Free polls from Pollhost.com

Tacksam för svar.

Vaddå mexikanare?

Vad i hela friden har hänt idag? Jag måste ha missat något stort. Och det måste ha handlat om mexikanare. För plötsligt så ser min sökordsredovisning i besöksstatistiken ut så här:

16 41.03% jag är en äkta mexikanare
4 10.26% jag är en äkta mexikanare
3 7.69% det är det landet jag drömmer om idag
3 7.69% äkta mexikanare
2 5.13% en äkta mexikanare
2 5.13% en äkta mexikanare
1 2.56% van att göra som jag vill mexikanare
1 2.56% det finns ett land som ligger
1 2.56% havrekakor
1 2.56% det finns ett land mexikanare
1 2.56% jag är en äkta mexikanare med blod som en afrikanare
1 2.56% jag har ett blod som en mexikanare
1 2.56% bland vilda tjurar har jag vuxit upp
1 2.56% jag är en äkta mexikanare.
1 2.56% det är det landet jag drömmer om id

37 personer har sökt på mexikanare eller andra delar av den låttexten. Och hamnat här. Det är, vad jag minns, aldrig någon som sökt på det ordet och hamnat hos mig förut. Och ja, det är olika personer allihop. Jag har kollat.

Marit I love you

Ja, jag vet. Det är lite pandafjortisvarning på att tycka om Marit Bergman. Speciellt så där lite för mycket, så det inte bara är musik man gillar och lyssnar på ibland, utan mer över gränsen till idolskap. Lightdyrkande, rent utav. Så där så man blir lite känslosam. Lite pinsamt, javisst. Men det får jag bjuda på.

Första gången jag såg Marit live var med Candysuck på en feministfestival i Göteborg. 1996 tror jag. Bara en sån sak. Jag hade precis blivit dumpad. Inte av den första, men av den med det mest seriösa och då längsta förhållandet jag någonsin haft. Den som var den som allt som skulle hända hände med. Och jag hade nog aldrig varit så ledsen i hela mitt liv. (Hjärtesorg i sjuttonårsåldern, ojoj). Det satt så perfekt, som ett stort fett plåster, med lite bus och en arg spelning. Kill your boyfriend som lite ickesvidande sårtvätt till mig.
Ett tag senare träffade jag henne off stage. Genom ganska avlägset gemensamma bekanta. En av de där få kvällarna som till och med jag, trots ringa längd, brist på smink men med småbröst, lyckats lura mig in på krogen. Suggan kanske inte var de som var hårdast på legg, men det brukade alltid vara alla andra utom jag som klarade sig in till den åtråvärda öltappen. Och där var hon, indiedrottningen. Men en sån där ganska ful klänning och indiehalsband. Jag hade lite svårt att dölja min beundran, men jag tror jag lyckades. Varför det nu skulle vara så hemskt, att gilla någon för det den uträttar, bara för att man inte är ensam om det. Varför idoler är tabu då man befinner sig på fel sida tolvårsstrecket.
Sedan gick det väldigt lång tid. Vi hade lyssnat sönder våra Candysuckdemos och allt föll i glömska. En påminnelse här och var i Darling. Tills 3.00 AM serenades kom. Och jag skulle städa ut lägenheten som inte hade varit min som jag delat med vänner och killar som levde enbart på charm och snattarkunskaper. Tillsammans med numera borttappad BBvän. Den spelades på högsta volym. Och där fastnade den. Låt för låt var favorit. Den fick följa med till svettiga ensamheten i annan stad. Så kom Epn From now on. Och det blev bara bättre. Även pojkvännen kunde charmas av blåset och Moneybrother. Denna bortglömda pärla!
Och så blev This is the year nyårsklassiker. Så klart. Så fånigt men så omöjligt att låta bli.

Baby dry your eye sedan. Hur bra som helst, men ändå inte riktigt lika helgjuten. Kanske mest för att jag har lite svårt för Adios Amigos. Den är för mycket. I will always be your soldier förlåter. Ett sommarprogram som stod upp för Ebba fon Sydow. På ett helt rimligt sätt. Som talar emot mig, men kanske omkull mig.

Live på Liseberg av alla förkastliga ställen. Och nostalgin, hela vägen från den där pojkvännen, de där arga åren, genom vännen, ensamma stan. Det var nästan för mycket. Nästan så jag ville gå.

Nu. I think its a rainbow. Rätt in i hjärtat. Tack Marit!

Klippt

Har du klippt dig? Själv?

Nä, det är inte det jag vill höra när jag har fått tummen ur, pallrat mig iväg till frissan (Åh, det är så fin 80-talsuttryck!), betalat dyra pengar och faktiskt fått en frisyr som jag är rätt så nöjd med. Tur att det hinner växa lite till bröllopet, i så fall.

Iskallt

Det blev ingen proffsaktivism idag. Jag åkte och badade istället. Coolt som sjutton. Och kallt.

Valt

Efter väljandet igår blev jag otroligt provocerad av mig själv och alla andra som har vuxit upp, klipppt sig, skaffat både ett och två jobb och börjat rösta. Till min stora lycka hittade jag ett SDflygbland som jag kunde lägga beslag på och mycket ordentligt slänga bestämt i en papperskog. Det kändes bra. Det känser som att det var en ungefär lika stor politisk handling som att rösta. För hur stor skillnad gör det, egentligen, att lägga en tre lappar i en låda vart fjärde år?

Ja, jag vet. Jag har fått ålderskris och sjunkit tillbaka till 1995 års aktivist-stadie. Kommer förmodligen ägna dagen till att reorganisera mig själv, planera färdvägar, försöka hitta någon med körkort, klippa och klistra spraymallar och som vanligt skära mig på mattkniven, laga punkgryta, snöra kängor, defeniera mina egna förtryck, skriva mail i kod och annat världsförbättrande. Obstinat värre.

(Men först kanske jag ska genomföra en idé jag kom på i natt, jag ska googla alla mina ex. Spännande va? Och kolla på Greys Anatomy.)

I valet och kvalet

Idag ska jag gå och rösta. Och trots att jag varit röstberättigad även de senaste två valen, har jag aldrig röstat förut. Förutom i EMU-omröstningen, men det var ju inte så komplicerat. I övrigt har jag inte hittat ett endaste parti som någonsin har kvalificerat sig värdiga nog att slänga bort sin röst på. Så jag har slängt bort min röst. Och ursäktat mig, i de fallen det varit absolut nödvändigt, med att jag gör så mycket politiskt ändå. Och att jag verkligen, verkligen inte vill vara tvungen att rösta på något som är det minst dåliga men ändå är skitdåligt. I år känner jag mig dock, av olika anledningar, tvungen att rösta. Argumenten mot har tagit slut. Och det finns exceptionellt många dåliga saker att rösta på. Till exempel UP. Till exempel Sjukvårdspartiet, som på sina få stortavlor de lyckats betala med surt förvärvade slantar, väljer att smälla upp en lila affisch med en ClipArt-delfin på. Till exempel Göran Hägglunds parti, som måste vara optikerpartiet. Ingen annan än en optiker ser så glad ut åt sina nya glasögon. Dessutom har han färgat håret.
Så till de lite mer seriösa (eller vad man ska kalla dem). Fi till exempel. Nej. Jag tänker aldrig rösta på dem. Jag kan inte på något sätt känna att jag har det minsta gemensamt med någon av det partiets företrädare. Företrädare som vill att jag hellre ska känna någon slags solidaritet med Antonia Axxon Jonsson och Amelia Adamo än med en manlig sjuksyster eller en (manlig) Volvoarbetare. Bara för att vi råkat födas utan kuk. Det kan aldrig aldrig vara försvarbart att försöka bekämpa patriarkat och sexism enbart, över blockgränser och över vettighetsgränser. Det hjälper inte hur många års genuskunskap man läst. Jag tänker inte rösta på ett parti vars mest medialt uppmärksammade fråga till exempel är att även flickor ska ha rätt att heta Olle. Det är ungefär lika ovidkommande som att alla ska ha rätt att äga sin egen lägenhet. Jippie, alla i Hjällbo, nu kan ni köpa era skruttbetongkomplex. Nähä, fick ni inte lån för ni går på soc? Så synd, men det är bara att ta sig i kragen. Det är inte frågor som är rät att prioritera.
Frågor som är rätt att prioritera däremot, är sex timmars arbetsdag. Arbetsrätt, utan att tvinga in kids i diverse åtgärder för att de hellre ska ha en åtgärd än vara arbetslösa, då arbetsrätten tydligen får maka på sig. Internationell solidaritet utan att för den sakens skull bara snöa in på Palestina och Hizbollah. Miljöfrågor, utan att för den sakens skull gräva upp Linnégatan och göra om det till en kanal. Det där, tydligen livsfarliga, ordet klass måste vara med. Och då kan inte alla vara med.

Hobby

Jag har ett annat liv också. Nämligen det här:
Djupingcirkeln.

Tidningskrönika

Varför finns det inte en endaste bra tjejtidning? Eller varför finns det inte en endaste bra tidning som inte behöver vara en specifikt just tjejtidning utan bara bra?
Ibland vill jag läsa en tidning som inte bara handlar om trädgård, boende eller inredning eller träning, nyheter eller politik. (De politiska tidningarna läser jag nu mest för att se om det finns med några kompisfrånförr som man kan få reda på vad de gör nuförtiden, samt som en källa till skvaller och pajkastning). En tidning som innehåller lite allt möjligt. Det är i sådana stunder jag saknar tidningen Darling. Trots att jag blev väldigt trött på redaktionen som ibland verkade göra tidning enbart för att framhäva sig själva och hur coola de var. Det är förlåtet. De var ju trots allt ganska coola.
Ibland får jag för mig att försöka med någon av de så kallade tjejtidningarna som finns. Men VeckoRevyn hade bara sin charm när man tjuvläste den som tuff feministaktivist i fjortonårsåldern. Cosmopoliten är så SATC. Hennes är så präktig och intetsägande, och det värsta är nästan deras patetiska försök att vara en seriös tidning, vilket yttrar sig genom att de någonstans långt bak i tidningen, efter alla dudugersomduär och intebantningmenhälsaochträningshysteri-artiklar, slänger in ett skitäckligt reportage om typ flickor i Kambodja som säljs för att deras familj inte ska svälta ihjäl. Det blir inte en bra tidning bara för att man slänger in ett reportage om någonting riktigt, riktigt hemskt. De diverse halvhippa (eller är de det? Jag vet inte), kulturtidskrifterna är inget som tilltalar mig heller. De känns mest som om de är till för folk som går på konstskola eller folkhögskola och har någon slags talang.

Jag skulle vilja ha en tidning som, utan inbördes ordning:

-Är snygg, men inte innehåller 35 helsidor mode som ska se lite konstnärligt ut så man inte ser kläderna.

-Innehåller både singlar och gifta och mittemellan, samt folk med, utan och mittemellan barn.

-Skriver om både viktiga och oviktiga saker.

-Påminner en om fascinerande saker man lärde sig i mellanstadiet men sedan länge glömt bort.

-Inte utgår från att alla deras läsare jobbar på kontor.

-Kan påminna mig om profitkvotens fallande tendens, men ändå inte innehåller bara politik.

-Är lite som tidningen VI men inte så himla kulturkoftetantig vilket gör den skittråkig.

-Skrivs av folk som är lika drivna som ett gammalt punkfanzine, och inte av folk som mest har i uppdrag att på ett så intetsägande sätt som möjligt fylla sidorna mellan reklamen.

-Är lite som Chili var på högstadiet och gymnasiet, fast för äldre.

-Som kan förklara vitsen med sport utan att det blir tråkigt.

-Intervjuar människor man inte visste var intressanta, på ett intressant sätt. Alltså som kan överraska lite som ett sommarprogram kan göra i sina bästa stunder.

-Som har Rebecka Vinterbarn Elg som skribent. Och GPs 33-åringen och Nilla.

-Som är lite som p3s pappakvarten var på nittiotalet.

-Och, apropå p3 på nittiotalet, har Ove Haugen som skribent.

-Som påminner en om alla de där filmerna och tv-serierna man tänkt se men som man glömt bort att man ville se.

Det går ju att göra bra radio, bra bloggar, bra musik skriva bra böcker. Varför inte göra en bra tidning?
Och tackar som frågar, men nej, jag vill inte göra den själv.

(Förresten kommer ni ihåg tidningen O. S. A. En sådan skulle inte riktigt funka så här i internet-tider, men då tyckte man den var as-bra).

Håll tummarna

Jag skulle vilja be om en tjänst. Håll era tummar riktigt hårt. Jag har precis sökt ett drömjobb. Jag var väldigt kaxig i brevet. Väldigt kaxig. Så hon kanske inte tror att jag är så bra egentligen. Håll tummarna.

Spärrar

Borde det inte finnas någon form av självförsvar i hjärnan? Som hindrade en att drömma de ena vidrigheterna efter de andra, när allt man vill är att sova för att bli lite pigg, inte för att vakna genomsvettig och skräckslagen eller av att man gråter? Någon reflex som sa stopp och belägg, nu börjar den här drömmen bli lite väl äcklig?

Utmaning

Jag fick det här via mail, men som den exebitionisst jag är, svarar jag här där fler kan ta del av min aldeles underbart charmanta personlighet.

1. VAD HETER DU?
Lisa

2. VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ BYXORNA DU HAR PÅ DIG?
Bruna med gult snöre. Låter fult, är snyggt. (Men det är mysbyxor)

3. VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU??
Datorsurrande från två datorer.

4. VAD GJORDE DU IGÅR KVÄLL??
Tittade på Tusenbröderfilmen och åt onyttigheter.

5. VAD VAR DET SISTA DU ÅT?
Plommon.

6. HUR ÄR VÄDRET HOS DIG JUST NU?
Fint

7. DEN SISTA PERSONEN DU TALAT I TELEFONEN MED?
Den andra Lisa

8. DET FÖRSTA DU LÄGGER MÄRKE TILL HOS DET MOTSATTA KÖNET?
Snyggheten och händerna

9. GILLAR DU PERSONEN SOM SKICKADE DETTA TILL DIG??
Japp!

10. HUR MÅR DU IDAG??
Hungrig, annars ganska tillfreds.

11. VILKEN ÄR DIN FAVORITDRYCK?
Hemlagad flädersaft eller rabarbersaft

12. FAVORIT ALKOHOLBASERAD DRYCK?
Bereor på tillfälle och tilltugg. Oftast en Guiness.

13. FAVORIT SPORT?
Hoppis och skuttis

14. HÅRFÄRG?
Blond men blir mer och mer mörkhårig. Skrämmande.

15. ÖGONFÄRG??
Blå lite dassig

16. SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG??
Hmmm... uppgång ifall man orkar upp

17. SYSKON Å DERAS ÅLDER?
Brorsnor 24

18. FAVORITMÅNAD?
april

19. FAVORIT MAT ??
potatisgratäng

20. SENASTE FILMEN DU SÅG??
Tusenbröderfilmen

21. FAVORIT DAG PÅ VECKAN?
Onsdag. För då är det snart helg. Och fredagar för då får man vara fredagsfin.

22. FAVORITHOBBIES?
Bloggning

23. ÄR DU FÖR BLYG FÖR ATT BJUDA UT NÅGON?
Nej

24. FAVORIT LÅT(ar)?
Det går inte att svara på, det varierar så väldigt mycket. Det mesta med Marit, Hello Saferide eller Andreas Mattson.

25. SOMMAR ELLER VINTER ??
Sommar

26. KRAMAR ELLER KYSSAR??
Beror på med vem

27. FÖRHÅLLANDE ELLER ONE-NIGHT STANDS?
Förhållande för bövelen.

28. CHOKLAD ELLER VANILJ??
Choklad

29. VILL DU ATT DINA VÄNNER SVARAR?
Ja, känn er manade!

30. VEM ÄR DET STÖRST CHANS ATT HON/HAN SVARAR??
Vet inte.

31. VEM ÄR DET MINST CHANS ATT HON/HAN SVARAR??
Kurage och Rekan verkar ju vara lite sega på sånt här.

32. HUR BOR DU OCH MED VEM/VILKA?
Med sambo i bästaste Majjona

33. VAD LÄSER DU FÖR BÖCKER???
Skönlitterärt, helst inte klassiker

34. HUR SER DIN MUSMATTA UT??
Som bilden på min presentation. Snygg matchning!

35. FAVORIT SPEL ?
Gillar inte sällskapsspel.

36. KAN DU NUDDA DIN NÄSA MED TUNGAN?
Nej men jag har opererat sträängen som sitter under tungan, så jag borde. De kunde ju skurit lite till och bjussat på en KISS-tunga när de ändå höll på!

37. KAN DU KORSA ETT ÖGA ÅT GÅNGEN?
Nej

38. ÄR DU ROMANTISK?
Det är jag aldeles för tuff för att erkänna.

39. SKULLE DU SÄGA SJÄLV ATT DU ÄR LYCKLIG??
Ibland.

Promenix

Idag gjorde vi ssom stora delar av Göteborgs befolkning. Vi tog en promenad.

Snålflyget till Öststaten?

Vi har bokat fllyg till bröllopsresan. Numera är det inte bara en massa skatter och bokningsavgifter och avgifter om man betalar med kort eller inte. Numera måste man även betala extra om man ska ha en väska med sig. Smått otroligt. Men det är inte värt att vända på strumporna en vecka. Vi tar med en väska eller två.

Tomtar

Igår fick jag höra en alldeles exeptionellt rolig historia/skröna/rykte. Om en av alla dessa vänstersekter, bestående av en handfull människor som är dutkiga på att kopiera. Två av gruppens medlemmar skulle tydligen arbetat på samma ställe. Men de hejade inte på varandra på jobbet, för det skulle vara att "Gripa in i klasskampen på ett sätt det ännu inte är läge för". De här människorna kämpade däremot med att skapa ett globalt parti. Det gick tydligen an. Jag tycker det är lite sött, som en spännande spionsaga, lite som ett pojkboksäventyr.

jämnvikt

Idag är jag extremt sugen på snus. Det var över ett år sedan jag slutade snusa, och länge sedan ajg slutade med låtsassnus/tepåsar med. Men just idag håller jag på att krevera. Det kan bero på att min hjärna tror att jag måste väga upp den här.

ajajaj

Träääääningsväääärk.
Åh stackars, stackars mig. Till och med i halsen. Men mest under armarna, i ryggen och låren. ojojoj.

Vad är det för värld vi lever i?

Bara i kulturkoftedelen av gp, den del man borde bli minst upprörd över att läsa, inhämtar jag idag följande innformation:

1. SVT ska locka ungdomar, helst de som är 26 år gamla, att titta på just svt genom att sända Bingo. Bingo?

2. Riksidrottsförbundets ordförande, en kvinna, har vikt ut sig i Slitz. Det är ju... sunt och sportigt.

Jag låter bli att läsa de andra delarna idag. Det är bäst så.

Sygg-projektet lägesrapport 1

Antal dagar i projektet: 3

Utförda del-uppdrag:
En väl genomförd shoppingtur, dock med klent och tvivelaktigt resultat. Tipset jag borde erinrat mig om var: i detta läge är det inte bra att vare sig prova bh:ar eller gå på NK. Jag gjorde båda, men inte samtidigt. Blev erbjuden specialpris bara för mig på en klänning, tack men nej tack den var inte fin ändå. Imorgon kommer support på klänningsfronten att möta upp i staden. Tryggt.
Ett väl genomfört träningspass. Jag lyckades lura iväg mig själv på ett Medelpass på Friskis "på lunchen" (förutom att jag inte har lunch nuförtiden). Antingen hade de höjt temperaturen i lokalen, för det var väldigt vad svettigt det blev och lägger man så mycket energi på att svettas så blir ju allt lite jobbigare, eller så var det ett intensivpass i smyg. För jag kan väl inte ha tappat något de tre månaderna jag inte har tränat på? Hur som helst var det ganska skönt, men vi får se hur kaxig jag är imorgon.

Kommande delmål:
Rensa garderoben.
Väl synliga armmuskler
Inte se tjock ut i döskallelinnet (ha ha lycka till)

Nu har jag skrivit det här, så nu måste det uppfyllas. Eller så måste jag tänka ut riktigt bra ursäkter.

spam spam spam och något annat.

Spamkommentarer nu igen. Inte förtielva, men några. Och dom stör. Vad som stör ännu mer, är att ibland om man knapprar in adressen till min blogg, kommer man istället till en sida med Amazing bible studies och lite naket. Det är så konstigt att det nästan är roligt, men bara nästan.

Uppad: Aha, det är när man glömmer s i blogspot som man kommer till den andra adressen. Men det där med bokstäver är jag ju inte så noga med.

Maos lilla röda

Jag har en krukväxt som är inte bara släkt, utan faktsikt en del av, en växt som Mao en gång hade på fönsterbrädan. (För sticklingar är samma individ, inte en släkting till originalet).
Eller var han nu hade den. Eller om det var hans fru.
Nu blommar den.

Projekt: Jag är snygg

Jag har hamnat i en ond cirkel. Det tar bara längre och längre tid att klä sig så pass att jag känner att det kan duga att visa sig utanför dörren. Det uppstår längre och längre ögonblick av känslan av att aldrig mer kunna gå ut, för jag inte är så värst stilig. Detta inträffar inte heller bara när jag ska ut på galej och partaj, utan lite när som. Snyggaste skorna och/eller örhängena hjälper inte längre.
Det har blivit dags att göra ett ryck.

Träna.
Börjar idag med svenneyoga, alternativt riktig träning imorgon.

Shoppa.
Inte bara brudklänning utan även toppar (obs inte ett linne till! med långa/halvlånga ärmar. obs! inte en tjocktröja till som ändå bara blir nopprig!) och byxor som inte visar halva rumpan/är från -93/jag blir tjock i. Helst svarta byxor. Och sedan så undrar jag om man får ha manchester, eller om det motverkar hela syftet. (Och då tänker jag inte på 90-talsmanchesterbrallor som är beige och för stora för att man köpt dem på UFF).

Gå en kurs.
Var jag tvungen att bara vara ute och skrika och inte raka mig under armarna och bara sekta på hela 90-talet när alla normala människor lärde sig hur man blir snygg?

det säger bara klick

Det klickar i mitt öra när jag andas. Är det verkligen normalt, eller är det ett straff för helgens partajande?
Bäst att kolla sjukvårdsupplysningen.

Helgens frågor har bland annat bestått av:
Varför anses lärarstudenter dummare än andra studenter?
Varför tycker jag egentligen så otroligt illa om min f.d chef och har han problem med kvinnor?
Hur är det att snusa?
Och varför riskerar man att gravid av att låna en bil?


Uppad: det försvann med lite näsdroppar och äpple. Så det var nog inget straff.

Det är jag som är den händige!

Marknadsförarna av tidningen Gör Det Själv har lyckats. Det var helt rätt att skicka ett gratisex plus snickarpenna til mig, och bara ett tråkigt prenumerationserbjudande till min sambo. Helt rätt för mitt macho-komplex, jag lbev så glad. Och hade jag haft mer än 53 kvadrat att bygga på, hade jag nog övervägt att låta sambon prenumerera.