onsdag, januari 31, 2007

Karta tack!

GPs hemsida är ungefär den sämsta som finns. Mer rörig än min strumplåda. Mindre strukturerad än höstlöv i storm.

Det går inte att hitta någonting, någonsin. De gör reklam för sina bloggare i papperstidningen och slår sig för bröstet och tycker att de är så oootroligt moderna. På hemsidan letar man dock förgäves efter bloggarna. Klipp er eller skaffa er ett annat jobb!

Tekniskt

Papporna. De som finns häromkring. De som finns överallt, vad jag förstått. Här kommer de i gäng. Flockar sig utanför de engelska pubarna. Jag har anat en viss nördighet. Att det ska till lite teknisk finess. Har hört ryktas om mammatidningarnas pappabilagor fyllda med barnvagnsmodeller med specialeffekter.

Men. Att ha en cykeldator på barnvagnen. Det är att vara lite överentusiastisk, om jag som ickeförälder har rätt att uttala mig. Jag tycker om små saker som kan mäta saker. Dock inte när barnavårdandet blir till en prestigefylld sport, något som mäts i längder. I tid och teknik. När det krävs batterier. När sträckan är viktig. När det ska till diverse attiraljer, som om inte innehållet i vagnen vore stort nog.

Kära doktorn!

Min näsa har flippat totalt. Först så kliade det som satan näsan hela natten, vilket väckte mig sjuhundra gånger. Nu känner jag konstiga lukter, som kanske inte finns. Hjälp!

Husmorsgympastik

Om man är en dålig person och inte tränar på sisådär fem månader, gissa då hur många muskler som försvinner?
Svar: Alla (i princip)
Om man sedan försöker bli en bättre person och går och tränar, gissa då hur många muskler man får ont i efteråt, som ett straff?
Svar: Alla (i princip)

Men nu är det igång. Uppladdningen inför Beach 2007. Eller snarare trädgårdsarbete säsongen 2007. För att vara riktigt säker på att gå i land med hela projektet, följde jag Ebba Fon Sydows träningsråd: Köp ett riktigt dyrt träningskort, så måste du använda det! Fast jag gjorde svennevarianten och köpte årskort på Friskis och Svettis. Vilket inte är helt billigt det heller, ur mitt perspektiv. Jag ska dock inte alls klaga, för jag känner ...oh aj inte känna efter... att förutom träningsvärk kommer det hela att resultera i snygghet, förnöjsamhet, och, sist men inte minst, en outsinlig källa till blogginlägg.

En första rapport från golvet:
Ja, det luktar fortfarande förbannat mycket svett om man inte går på dagens första pass.
En person sprang och skuggboxades i smyg, det var väldigt upplyftande.
Det är svårt, men det gäller att släppa prestigen med en gång.
Amy Diamond verkar vara den nya Lena Ph. I Svettis-sammanhang. Läs här om Lena Ph (vad bra jag skrev då)
Det är fortfarande inte roligt med överåriga funktionärsgubbar som drar gubbiga fertilitets-skämt istället för att berätta viktiga saker under informationsstunden
Det är trendigt att träna i diadem. Vad är det för fel på svettband?

VuxenHet

Jag har just besudlat min barndomstermos genom att hälla kaffe i den. Och en gång kaffe i termosen, alltid kaffe i termosen, alternativt nyponsoppa eller varm choklad med kaffe smak. Alla mina termosar är nu kaffebesudlade. Det finns ingen återvändo. Vuxenheten är här.

tisdag, januari 30, 2007

SPLOIIING dagens boktips

Det finns tre böcker. Som hänger ihop. Som tog väldigt lång tid att läsa, till och med för mig. Mittenboken är skittråkig. Men jag måste ändå befalla er nu, att läsa dem. Läser man alla tre förvandlas det mittentråkiga till något alldeles underbart. De tre bli en perfektion. Och man lär sig saker, som man sedan kan ägna resten av livet åt att fundera på om de är sanna eller inte.

Läs Jan Kjaerstads Förföraren, Erövraren och Upptäckaren. De är dessutom snygga på ett alldeles eget vis.

Lögn och förbannad dikt?

När jag var... eh yngre, var jag inblandad i en diskussion om te. (När jag kom hit var jag tvungen att saol:a te. Och det verkar stavas te. Jag stör mig alltid så på folk som stavar fel på te.)

Det hela gick ut på att jag ansåg mig veta att "de" använder det finaste teet till löste, och skrapet var det de hällde ner i påsarna, för där syns ju inte att det bara är lite flagigt spint och småsten. Men någon annan hävdade att jag hade helt fel. Att det var det fina teet som hamnade i påse, för att flest dricker det (?), och att det är lösteet som är spillet som blivit över från påstefyllningen.

Det här tänker jag på varenda gång jag ska göra te. Det blir ungefär varannan gång påste och varannan gång löste när jag gör te. Men tanken går alltid åt samma håll. Hmmm visst hade jag rätt, egentligen...

måndag, januari 29, 2007

Nej tack

Gissa vilka som nyss ringde? Jo. Bredbandsbolaget. Här uttryckte jag för första gången min inte så stora glädje över deras telefonsamtal. De har nu ringt nio gånger på två veckor. Dessutom är det oftast en ohyfsad slyngel som ringer. Han har till exempel släng luren i örat på mig. Men de varierar sig. Idag lyckades jag få honom att säga okej när jag för nionde gången förklarade att nej, den de söker är inte hemma på dagarna så det är ingen idé att ringa, och förresten så är vi inte ett dugg intresserade och ring ALDRIG mer hit. Det vore ju trist om vi skulle bli tvugna att byta leverantör.

Uppdaterad:
Nämen, se där. De ringde en gång till. Elva gånger, elva nej, elva tillfällen de fick vara idioter. Jag börjar tro att de aldrig kommer sluta ringa. De har helt eneklt inget sådant alterantiv i sina datorer. Losers.

Lyteskomik

Min politiska kampvilja sträcker sig nuförtiden inte så mycket längre än att jag upprörs över djurägare samt att jag å det bestämdaste protesterar mot kortförtrycket vart det än visar sitt fula tryne. Därför var det beklämmande att se Åsa Sandel boxas mor Tiffany Carter i lördags på den första proffsboxningsgalan. Tiffany (bara namnet, hur tuff boxare kan man vara om man heter Tiffany?) var ungefär hälften så stor som Åsa Sandell, men kanske dubbelt så bred. Och allt utmynnade i någon slags lyteskomik. Jag använde mig kanske av varenda härskarteknik som finns, när jag skrattade ut Lilla Fröken Carter. Osysterligt värre, oss kortingar emellan. Men oundvikligt.

Trögt

Jag har aldrig varit på filmfestivalen. Så det så.


(Ibland går det lite trögt, och jag har aldeles för höga ambitioner och krav. Då är det lika bra att snacka skit hela dagen. Idag är en sådan dag. Förvänta er inget välformulerat. Se inte fram emot uttänkta ordvitsar. Kommer de, så kommer de spontant.)

söndag, januari 28, 2007

Hur länge?


Hur länge håller fryst tårta? Jag börjar bli orolig.

I tid


Sista dagen på Hasse Perssons utsällning å Rydals Museum idag. Synd för er som missat. Ett väldigt snyggt museum, en väldigt bra fotoutsällning. Men den här bilden tog jag.

fredag, januari 26, 2007

Det som göms i väska kommer upp vid städning


Jag trodde mina tjusiga bröllopsörhängen var för evigt förlorade. Att de hade blivit adpoterade av någon bridgespelande tant som hittat dem på golvet efter vårt vilda festande. Att någon av alla de PRO-människor som brukar hålla till i festlokaeln misstagit dem för gelehallon.
Döm om min förvåning när de just trillade ut ur en väska jag glömt jag hade. Och min mamma fick återigen rätt. Allt man inte hittar finns nedpackat någonstans.

Provat

Jag har provat mig igenom en miljon jeans idag. Först väldigt nöjd med valet av skor, gummistövlar. Skönt att slipp snöra, liksom. Det var innan jag insåg hur otroligt varmt det blir. Hettan ett par stävlar kan skapa i inomhusluft är något jag inte upplevt sedan dagis. Och den är inte all leka med. Jag har slemmat fotsvett på en miljon jeans. Tänk på det.

Jag var på många ställen. Provade en mängd storlekar. Först de jag trodde skulle passa, sedan de större. Med det enda gemensamt att alla var för små. Jag tycker inte jag köper byxor så värst sällan, men mellan varje gång måste jag revidera min kroppsuppfattning. Hade min rumpa ökat i storlek lika mycket som jeansen hade jag inte fått plats på en vanlig stol nu. Hur kan en kroppsdel som inte verkar ha förändrats så där värst mycket plötsligt vara tio storlekar större än vad den var sist?

Till slut fick det bli det hundrationde paret. Jag gick tillbaka till en av de första affärerna. De får mig att se ut som, eller i alla fall känna mig som, ett dagisbarn med termobyxor, men på något sätt är det ganska snyggt.

Såhär.

Jag har ritat en karta. Så att ni säkert förstår hur det ser ut. Hur ser det ut där ni sitter? Ta det som en utmaning vettja!

torsdag, januari 25, 2007

Kallt

Det drar så kallt här vid datorn. Bara drösar ner kalluft rätt på musarmen, som kommer bli en musarm som i krämpan musarm om detta inte åtgärdas. Ska jag ta det som ett tecken på att jag borde resa mig från datorn lite oftare och göra andra saker, eller ska jag möblera om? Som en överraskning? Till saken hör att det här rummet, vårt vardagsrum, är näst intill oomöbleringsbart till och med för en så´n ommöbleringsexpert som mig. Hmmm...


Lite senare
Jo. Det var klart jag var tvungen att testa. På minussidan är att det eventuellt ser lite konstigt ut, och att mitt hatobjekt nummer ett, sladdarna visar sin fula lekamen lite mer. På plussidan är att jag ser ut genom fönstret till Masthuggskyrkan, att jag inte sitter mitt i kallraset och att det alltid är bra med ommöbleringar. Det här kräver nog en macka.

Så.

Påmind om teknikens under och alltings bräcklighet har jag ägnat morgonen åt att säkerhetskopiera bloggen. Det borde ni också göra. Kanske inte min, men er egen.

Synd bara att jag blev tvungen att använda Anteckningar. Måste skaffa tillbaka Word till datorn. En blogg blir inte vad den borde vara i Anteckningar. Det blir bara bokstäver i långa rader. Men nu finns de där. På två ställen. Tryggare, trots allt.

Kavringen är smakad







Det var tur, för min sinnesfrid. Men otur för de utsvultna fåglarna, som nu dör i drivor på grund av utebliven kavring att smaska på. Brödet blev hur bra som helst! Nu ska jag bara äta macka i flera dagar och bli tjock. Så det så.

onsdag, januari 24, 2007

Ordens rätta bemärkelse

Igår när jag skulle duka fram till frukost fick jag en urbota fånig aha-upplevelse, eller egentligen en ihågkomst. Jag hade en liten lista i huvudet på vad jag skulle plocka fram ur lådan.

Stor sked till yoghurten.
Och så tesked till teét.

Just det ja! Te-sked.Det var så länge sedan jag såg tesked som ett sammansatt ord att jag blev lite glad för påminnelsen. Och när jag skriver det här, blir jag lite orolig för hur ni kommer att se på mig från och med nu. För det låter ju verkligen konstigt.

Jobb

Det smärtar mig att erkänna det, men det nya jobbet känns inte helgjutet längre. Blev på gränsen på blåst på lönen jag trodde vi kommit överrens om. Jag trodde vi snackade exklusive semesterersättning, för det gör man väl? Det här visade sig vara inklusive. Skithögar. Personalchefen är ingen riktig chef, och säger dumheter om facket, avslöjar sig. Påminner mig om varför jag aldrig kommer att gå med i Fastighets. Tyvärr. Så tvivlar jag på mig själv, tänker att jag är för klen och prinsessig och borde ta mig i kragen. För man måste ju jobba, förr eller senare. Och alla chefer är dumma i huvudet, mer eller mindre. Men jag fixar inte att ha ännu en "mer"-chef. Drar åt mig handen, så fort. Okänslan i magen kommer tillbaka. Blir så rädd att allt ska bli som för ett år sedan. Och jag fattar inte hur jag ska fixa ett vanligt jobb igen. Hur jag ska lära mig att inte alla kollegor behöver vara svin.
Jag trotsar påskrivna papper. Söker nytt igen. Och hoppas mer än någonsin. På att det här ska få stanna som en inte helt angenäm säkerhet i bakfickan. Att jag ska ta mig ur osäkerheten på annat sätt.

måndag, januari 22, 2007

Den lille bagaren

En gång i tiden gick jag under smeknamnet Den lille skogshuggaren. (Det var tider det. Synd att de inte lyssnade då, nu kan de stå där med sina träd in genom fönstren). Nuförtiden blir det mest bröd. Idag har jag börjar baka kavring. Det ska ta tre dagar. Minst. Spännande. Tänk om det blir äckligt? Så mycket tid... för bara lite fågelmat?

Brutet löfte

När jag jobbade med telefon så lovade jag mig själv att aldrig vara otrevlig mot telefonmarknadsundersökare/säljare eller vad det nu var. Det gårn ju attt vara trevlig men bestämt avvisande ändå. Det är ju onödligt att läga energi på att skälla.
Idag ringde de från Bredbandsbolaget för tredje gången inom en veckas tid, på dagtid. Det är inte mig de vill prata med, och varje gång har jag sagt att nej, ring inte på dagtid för den ni vill prata med är på jobbet då. (Jag vet ju att jag inte kan få dem att sluta ringa, det är den som samtalet gäller som måste säga NEJ). Idag var jag inte längre ett dugg trevlig. På något jäkla sätt kom de ändå fram till att de kommer ringa en gång till. Ikväll klockan sju. Jag tänker inte svara.

söndag, januari 21, 2007

Dagens mailskörd

Den är fin, dagens mailskörd:
Happy World Religion Day
Sadam Husein alive
Russian missile shut down USA aircraft
Cinese missile shut down Russian satellite
Fried hormone

Spammarna kanske har insett att de som var intresserade äv större snoppar redan skaffat det, (förhoppningsvis på annat håll), och resten av oss är inte så lättlurade att vi öppnar vilka mail som helst. Själv undrar jag om alla mail kommer av åkomman som beskrivs i sista mailet, eller om man firat World religion day genom att skjuta både flyg och satelliter. Och om Elvis också lever?

lördag, januari 20, 2007

Blåst del femtielva

Storm igen. Det var ju ovanligt.

Mönster


Har letat så mina ögon blivit fyrkantiga efter något bra nytt virkmönster. En halsduk eller nå´t. Men så hittade jag det här. Saken är klar!

Letandet är över!

Här finns mer.

och länkarna snodde jag här.

Mouahaha

Det är första gången på två år som det är snö som jag inte antingen jobbar med att knö ihop i olika högar, eller har dåligt samvete för att jag inte gör det. Hörde nyss stora plogen här utanför. (Nu? Nu är det ju på väg att regna bort helt! Det var ju jätte-längesedan det började snöa! Amatörer!). Och jag är extremt nöjd över att få sitta inne hela dagen, alldeles, alldeles, arbetslös.

fredag, januari 19, 2007

Bortgjord för evigt?

Av olika anledningar, till exempel på grund av pralinbrist i hushållet, kom jag med andan i halsen in på Kaffebutiken fem i sex tidigare i kväll. Jag tänkte slippa äntra Paddans herravälde, a.k.a det lokalaste hemköpet, och skulle således även köpa kaffe på fina Kaffebutiken. Jag brukar inte köpa finkaffe. Jag vet vad min Perkulator vill ha. Men jag var beredd på att frångå mina principer. Eftersom finkaffet var en ny värld för mig, visste jag inte vilken sort jag ville ha. Affärsinnehavaren var vänlig nog att försöka hjälpa mig, genom att fråga vad jag brukar dricka för kaffe.
-Gevalia. Perkulatorgevalia! svarade jag glatt. Hon tittade på mig på ett allt annat än glatt sätt, himlade med ögonen i smyg och undslapp sig ett:
-Ojdå.
Sedan langade hon fram stora kaffeburken med finfina rosten. Och det verkade väl gott. Jag sa ja tack.
Nu skulle just finkaffet få äran att samsas med pralinerna och ett och annat avsnitt av rolig tvserie. Det är en sådan dag då det behövs. Vid öppnandet av finkaffepåsen skulle jag sjävklart leka finsmakare och sniffa lite extra. Men. Luktade det inte lite... jo. Finkaffet luktar fisk. Där fick jag för mitt gevaliasörplande. Jag ska aldrig mer yppa tidigare erfarenheter i finrostarsällskap. Aldrig.

Nå?

Låg och tänkte igår kväll. Kom fram till att det var dags för en uppryckning. En utrensning. Bra eller dåligt?
Observera 1: att länkarna inte är rangordnade på annat sätt än att världens bästa man kommer först.
Obeservera 2: det finns nu en direktlänk till mina bilder på Flickr. Alla bilder finns inte där för att de är så rasande snygga och fotografiskt korrekta.

Nytt utseende på bloggen. Bra eller dåligt?
Den snyggaste jag någonsinn sett, helt fantastisk!
Allt var bättre förr
Okej
Tusen gånger snyggare än innan
Bättre än innan, men fortfarande ful
Den gamla var snäppet bättre
Free polls from Pollhost.com

torsdag, januari 18, 2007

En fråga

Är jag väldigt fördomsfull om jag inte läser bloggar skapade på .bloggagratis eller sprayblogg eller aftombladetbloggar eller liknande?

Fler suspekta ministrar

Anders Borg. Okej att han har tokat till det på tv i sin ungdom, och uttalat sig som ehh.. anarkist eller nyliberal eller vad han nu kan ha menat. Men det som verkligen skrämmer mig, är att han såg ut som Harry Potter. Och idag: långhårig. Man kan inte lite på långhåriga män.

Seriöst?

Mona Sahlin? Nu skojar de väl ändå. Lika bra att lägga ner hela Patit med en gång i så fall.

Jag ska starta the real SSU. Som det var på... ja när det nu var som de forfarande var lite coola. Innan de gått torsk på sliskchoklad och mes-saltsjöbadsavtal.

När jag var yngre och argare bemödade jag mig med att skriva insändare mot M. Sahlin. Det var något med Barbieklubben. (Ja, den blev publicerad). Sedan dess ryser jag lite varje gång jag tänker på henne. Hon ser ut som en ond barbiedocka dessutom. Om man nu ska plocka fram de tyngsta argumenten.
(Får man skriva att någon ser ut som en ond barbiedocka utan att bli typ stämd? Nu blev jag lite nervös. Men om Säpo kommer, ska jag säga att jag menade det som en komplimang. Smart va?!?)

Dagens Husmorstips

Häll inte ut gammalt kaffe, eller något annat flytande, i papperskorgen. Häll det i vasken. Det blir så mycket mindre blött och kletigt då.

onsdag, januari 17, 2007

Läs-tips

Rekan skriver bra om skitföretag som behandlar sina anställda som skit. Läs.

Principbeslut

Nu måste jag fundera lite. På hur hemlig jag ska vara. Hur mycket om jobbet jag ska berätta. Berättar jag lite, kan jag råka berätta allt. Och det vill jag inte. Funderar och biter mig i tungan...

Hoppsan

Jag har visst fått ett jobb. Ett näst intill perfekt jobb. På riktigt. Med arbetsgivare som tänker som jag. Som enbart anställer professionella. Som tröttnat på billiga sommarjobbare och vanvård. Som ger mig mer i lön än jag vågade be om. Som verkligen vill ha mig. Annonsen är ute idag, men ajg ahr redan fått jobbet.
Och jag fixade, för första gången i mitt liv, en hel anställningsintervju utan att säga något dumt. Jag avslöjade inte ens att jag är pollenallergiker. Jag sa fina saker om demokratiska rättigheter till en bra utemiljö. Pratade om snygg och trygg. Slapp nämna bra och dåliga sidor. Skojade så de skrattade. Charmade kommunalombudet. Var alldeles lagom macho. Det gjorde inte ens något att jag inte har körkort.

Men ni behöver inte oroa er. Det börjar inte förrän 15:e april. Innan dess, ska jag bara lata mig och hänga här. Idag blir det semla. Kan det bli bättre?

Bra.

En liten, liten upprättelse. Idag fick jag höra, från oväntat håll:
Har man jobbat där du jobbat så klarar man allt sedan!

tisdag, januari 16, 2007

Tips

Att umgås med en fyraåring (och, för all del, hans ömma moder) är bra för själen. Bara så ni vet.

Tortyr?

Visst är det lite, lite tortyr att ha en bit världens godaste chokladöverdragna marsipan i skafferiet när man återigen bestämt sig för att införa lördagsgodis och det bara är tisdag?

Räddningen

Jag behöver inte leta upp min ordbok från lågstadiet. Visserligen är den både fin och gul-lila, men jag har ingen aning om var den är, och bokhyllan är knökfull. Jag har hittat det här: SAOL på internet. Och vem sa att teknik inte är fantastiskt? Vem vet, det kanske kommer att bli ett och annat icke genomfört stavfel från och med nu!?! Hoppas inte på för mycket bara.

söndag, januari 14, 2007

Blåst

Det blåser så det är omöjligt att sova. Andra natten på raken. Det blir en oro i kroppen, ligger på helspänn och lyssnar på vinandet. Går inte att slappna av, trots att det inte finns något att vara rädd för egentligen.
Och inte får man vara ute, enligt SMHI. Kan någon då svara på, varför Stena-båten just gled iväg på sin tur?

lördag, januari 13, 2007

Förslag

Så här borde det vara:
Under varje utomhuspapperskorg borde det finnas en låda. Som en kattlåda, fast för hundar. All världens hundar skulle fostras till att enbart bajsa i lådan, aldrig någon annan stans. Sedan så skulle alla hundägare i varje stad vara förpliktigade att ha en dag var, där de gick runt och tömde alla lådorna. (Och om de skulle försöka sig på att skolka, skulle straffet bli elchocker och en extra dags tömningsplikt iförd varmkorvskostym).

fredag, januari 12, 2007

hasselhänge


hasselhänge, originally uploaded by Buskisblog.

Dags att börja bli pollenallergisk?

Tada! Enkäten!

Istället för att lyfta på rumpan kan man ju alltid... svara på en enkät!
1. Hur länge har du bloggat?
I lite mer än ett år.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut, en månad innan du själv började blogga?
Att de var ganska coola, eller hetl vanliga människor.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Jag började lästa bokdagböcker, och genom dem folks bloggar/närdagböcker. Till exempel Semsetersiv. Sedan läste jag Bloggfrossa och Mamselmamsen mest innan jag själv började.
4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Vissa är väldigt ambibiösa, men de påminner mig om hur otrloligt roligt och spännande det var i början (och fortfarande är, i viss mån), så jag tycker om dem.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet, som läsare?
Kanske... tretti-fyrtio?
6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
Nästan alla är dagboksbloggar.
7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
Stationsvakt.
8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
Helena är både lik och olik på ett fascienrande sätt.
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Jag tror att de tycker om det.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Vet inte. Jag tror det. Fast ibland ljuger jag ju lite.
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Det går lite fram och tillbaka, men det är inte mycket som jag inte skriver om.
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
Den kuggfrågan tänker inte jag heller gå på. Så det så.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
Stor.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Jag vet inte riktigt. Just därför skulle det vara väldigt kul att träffa någon som bara läst ens blogg, och be den personen beskriva mig.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad?
Förutom de jag redan kände innan de började blogga, så har jag inte träffat någon bloggare. Väntar fortfarande på att få göra grimaser åt Mikebike.
16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Det kan nog bli ett osunt stort bekräftelsebehov och leda till ganska mycekt prestationsångest.
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?
Nej.
18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej, inte vad jag kan komma på. Men jag har tagit bort några meningar från min blogg, enligt önskemål.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Det tar lite väl mycket tid, men det är ju mitt val. Fast ibland undrar jag om det är ett val eller ett beroende "jag kan sluta närosmhelst... bara jag bestämmer mig"
20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
Ja, det hoppas jag att jag gör. Och jag hoppas att bloggandet har förändrats utifrån de framtidsönskningar jag har.
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Jag vet inte riktigt, faktiskt. Det är ju internt på ett sätt, olika klickar som mest läser varandra, med lite spår emellan. Jag tror att bloggarna kommer att påverka kulturen mer i framtiden, på så sätt att fler konstnärer kommer använda sig av bloggformatet för att visa vad de gör, men kanske inte så lägne det är så himla hypeat och alla ska ha en blogg. Eller tja, jag vet inte.
22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Mycket.
23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Mycket.
24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten
Nu har ju nästan alla svarat. Men jag vet en med bloggångest som kanske skulle kunna tänka sig att svara?

Ny titel

Ni kan kalla mig Drottningen av Zuma nu. För gissa vem som är bäst i den här familjen på ett visst tv-spel? Ordningen är återställd. Igår togs alla poäng som går att få, nästan. Vissa har fortfarande inte klarat av sjätte banan, medan andra slog till med halva sjunde igår. Men det är ju tur för de som är på sjätte banan att de är just där, för banorna på sjunde är nog lite för svåra för dem... Mouahaha! Tror jag ska slå till med en Zuma-turnering för morgondagens intet ont anande middagsgäster!

Nämen oj, man kan visst spela det på dator med! Ett tips, till alla er tv-spelslösa. Så kan ni tjuvträna inför imorgon, då ni ska få möta den stora mästarinnan!

torsdag, januari 11, 2007

Torrskodd

Idag slog jag till på ett par stövlar också. Tur. Låga, svart snygga. Stadsstövlar. Till skillnad från skogsstövlar som jag inte känner mig helt komfortabel med så länge jag inte har mossa och barr under fötterna. Skönt att slippa gå blöt om föttterna tills i sommar, eller när det nu tänker sluta regna. Känns väldigt ovant att inte behöva väjja för vattenpölar. Men sedan kommer jag på mig själv med att gå lite extra i pölarna. Bara för att jag KAN. Känner mig inte direkt torr bakom öronen, nej.

onsdag, januari 10, 2007

Nakenbild

(ha! det trodde ni va?!?)

När man tar passfoto nuförtiden får man inte ha på sig sina glasögon. Jag har inte visat mig utan glasögon i offentligheten på femton år snart, om man bortser från en kort sejour med linser i kanske artonårsåldern. Det är ju glasögonen som är grejjen med mig. Jag behöver dem att gömma mig bakom. Spelar ingen roll om jag har alldrig så tjusigt plockade ögonbryn, det är glasögonen som är det snyggaste. Men USA kräver att få se mina pupiller (Vaddå, tror de att jag har knarkat eller?). Jag kände mig väldigt naken och dum utan glajjor. Det blev så... bart. Avklätt. Personligt. Passfotot blev som vanligt fult, men ändå lite värre än vanligt. Mina älskade glasögon. Jag ska aldrig mer ta av mig dem.

Hoppsansa

Jag beställde inte bara pass under dagens utflykt ner på stan. Jag råkade köpa världens finaste GoreTex-skaljacka också (fast mörkblå, inte röd som på bilden). Så snygg! Så regntät! Så... inte billig. Jag har aldrig impulsshoppat för en sådan peng förut. Trots att det var mindre än halva priset befinner sig den snåla sidan av mig i chock. Meningen var att jag skulle köpa ett par stövlar eller i alla fall skor som inte länker men ändå inte är gjorda för minus 15. Men dom var slut. Och något måste man ju köpa.
Detta försätter mig i ett litet dilemma. På ett sätt får det gärna regna resten av vintern med, nu när jag har min extremt snygga regntäta jacka. Å andra sidan, det skulle betyda att ajg fick gå med blöta fötter resten av vintern. Svårt val. Jag tror ändå jag väljer de blöta fötterna, för att kunna stila med jackan.

Tummen ur

Hallå! Idag var ju dagen jag skulle fixa nytt pass! Jag har ju till och med nopprat ögonbrynen! Så började det regna. Och så vet jag inte om jag vill ha kjol eller byxor - som om det skulle synas i passet. Och så är jag alltid lite rädd för polisen, vad det än gäller. Kan någon komma och stänga av datorn, skaka mig lite och sparka ut mig genom dörren?

Fritt Fram!

Statcounter har slutat fungera på min blogg. Det blev något fel när jag bytte till Beta, och så har jag inte bemödat mig att luska ut hur det ska funka. Istället bestämmer jag mig för att leva i ovisshet. Det är fritt fram att smurfa hit nu. Jag kommer aldrig få reda på vilka ni är, var ni kommer ifrån. Om ni inte kommenterar.
Bland mina besökare som jag hade koll på när Statcounter fortfarande fungerade, hade jag till vissa hittat på hela historier, hela liv, långa orsakskedjor till varför de hamnat just på min blogg. Nu får jag gå över till att hitta på liv åt de som går förbi på gatan istället. Fast det är ju i viss mån samma människor som mina bloggbesökare. Jag hade någon slags bra slutkläm på det här, men den har jag glömt. Ursäkta.

tisdag, januari 09, 2007

Hej Kompis!

Det ringer en tant som ringt fel. Idag igen. Samma tant. Kanske vill hon bara ha en kompis? Och tyckte att jag lät så rysligt trevlig på telefon att hon inte kunde låta bli att ringa idag igen? Min TrevligaTelefonröst är inte så lite trevlig. Verkar vara en rar tant. Och det skulle ju inte vara helt fel för mig heller, att ha någon att prata med på dagarna. Så skulle jag slippa oroa mig för att jag ska ha hes sovröst, om jag inte pratat med någon på hela dagen, ifall det någon gång skulle ringa någon angående en eller annan anställning. Bättre det än att i smyg göra lite röstövningar, för att kunna låta pigg och allert och jobbhungrig om någon skulle ringa. Nästa gången tanten ringer ska jag förklara att vi står inför en vinnvinn-situation.

Fynd i/på logen

Läser i GP om Hasse Perssons utställning i Hyssna. (Om man slirar lite på sanningen kan man säga att Hasse Persson är en gammal kompis till mig. Om man räknar handskakande och telefonintervjuande och att han egentligen är min farfarskompis, till kompisskap). Men det jag fastnar vid är ett ord. Eller en preposition, lär jag mig att det heter.
I artikeln berättas det om ett fynd. Det är en Börje Einarsson som hittat sin pappas låda med trehundra glasplåtar. Det som är lite konstigt, är att sonen hittat dem i en loge. Jag vet inte riktigt om han hittat dem i en artistloge. Jag tror snarare han hittat dem på en loge. Alltså en byggnad, en del av bondgården, enkelt uttryckt.
Det här kan ju bli hur konstigt som helst. Precis samma ord, som får helt olika betydelser, bara man ändrar prepositionen.

Dagens media-information

Två goda nyheter:
1. Ikväll klockan 20.00 kommer det näst sista avsnittet av serien Krönikan. Det bästa Svt visat på länge. Och det är danskt. Missa inte det, om ni sett de tidigare säsongerna! Och låt er inte förledas av att det i programinformationen låter som ett ganska trist program.
2. Ritter i P3 är bara tillfälligt! Halleluja! Denna veckan och nästa får vi stå ut, sedan kommer något annat. Och det är förhoppningsvis bättre.

måndag, januari 08, 2007

Dagens jaså, vad intressant

Dags för intresseklubben att anteckna.

Just nu är det ett väldigt konstigt ljus ute. Ett ljus som är ovanligt gult. Som om jag skakat min filt över hela världen. Eller som om det har skett ett stort svavelutsläpp och allt har blivit gifitgt. Jag vet inte hur svavel ser ut, men jag skulle kunna tänka mig att det ser ut precis så här. Hur får ni aldrig veta, för det mystiska ljuset låter sig inte fångas på bild. Men det är lite läskigt.

Dagens husmorstips

Skaka inte en nytvättad filt i vardagsrummet. Plötsligt är hela golvet fyllt med filt. Det var så det blev knallgult damm överallt.

Dagens Hemmafrutillfredställelse

När man faktiskt har skrapat ihop till en helt röd maskin tvätt. Färgkoordinering är ju ändå a och o. Ingen rosa tvätt här inte.

söndag, januari 07, 2007

Killkanalen

Z-tv försvann. Och trots höjdarprogram, visserligen kan jag inte komma på något exempel nu, men de fanns, och botteprogram såsom Josefin Crafords dagboks-program, så försvann kanalen rätt spårlöst. Inte så värst saknad. Jag har aldrig varit intresserad av att titta på musikvideos, och det var ju mest det som erbjöds. Jag trodde inte att jag brydde mig om z-tvs tysta sorti. Tills jag nu bittert fått erfara vad vi fått istället. Tv 6. Vilken tablå! Utan att vara allt för fördomsfull här, måste jag utse denna kanal till killkanalen. Det kan inte bli mer grabbigt än denna kanals tablå. Det är fearfactory hit och superrcops dit. Robotar. Motorcyklar. Hårdrocksband. Världens starkaste man. Enbart actionfilmer. Och ja, jag vet. Det finns massa tjejer som gillar sån´t och det finns massa killar som inte gillar sån´t. Men kan det bli mer tråkigt? Får en kanal verkligen vara inriktad på en så här smal målgrupp, blir det inte lite väl enkelspårigt?
Jag tittar hellre på Öppna Kanalen. Det är nästan så jag hellre kollar på ComHems egna kanal med enbart ComHem-reklam. För killkanalen måste vara världens tråkigaste kanal. Och så undrar jag, i rättvisans namn, vilken kanal som är tjejkanalen? TV-shop?

Får jag fresta med dagens tablå?
7/1 2007
08:30
Wright Across America
Brittisk dokumentärserie från 2005
09:25
Bilar med personlighet
Amerikansk dokumentärserie från 2005
09:50
Bygg och båge
Amerikansk dokumentärserie från 2005
10:45
I dare you: Ultimate Challenge
Amerikansk stunt och underhållningsserie från 2000
11:40
Lyckochansen
Spelprogram
12:25
Lucky
Amerikansk dramakomedi från 2003
12:50
Lyckochansen
Spelprogram
13:35
The Mountain
Amerikansk dramaserie från 2004
14:35
Rockstar 2: Supernova - Reality
Amerikansk relaityserie från 2006
15:05
Robot wars
Brittisk serie från 2001
16:05
F/X: The Series
Kanadensisk action från 1996
17:05
Världens starkaste man
Tävlingsprogram från 2004
18:00
Rockstar 2: Supernova
Amerikansk realityserie från 2006
19:00
Rockstar 2: Supernova
Amerikansk realityserie från 2006
20:00
Treasure Island Extreme
Nya Zeeländsk realityserie från 1997
21:00
The Unit
Amerikansk actiondramaserie från 2006
22:00
Rescue Me
American drama series from 2005
23:00
The Shield
Amerikansk kriminalserie från 2005
00:00
Office monkey
Brittisk dolda kameranserie från 2005
00:30
Office monkey
Brittisk dolda kameranserie från 2005
01:00
Rallarsving
Svenskt kampsports- och reseprogram från 2005
02:00
Treasure Island Extreme
Nya Zeeländsk realityserie från 1997
03:00
Saturday Night Live
Amerikanst sketchprogram från 2001
03:50
Robot wars
Brittisk serie från 2001
04:40
Världens starkaste man
Tävlingsprogram från 2004

lördag, januari 06, 2007

Hur var det med synden?

Det där med att utreda synd var inte precis något som var gjort på en kafferast. Åsikterna går, minst sagt isär inom kyrkan. Att ens defeniera kyrkan är ju heller ingen lätt maatch.
Och kanske är det inte heller relevant. Kanske är det bara fånigt att spekulera. Av respekt till de som är mer insatta, lägger jag ner funderingen nu. Jag tror ju inte på synd. Och skulle jag defeniera, skulle synden att tro att det är något fel med att tända på någon av samma kön som sig själv, vara den största synden.

Svenska kyrkan säger så här:
Nu kan samkönade par få en officiell kyrklig välsignelse i Svenska kyrkan. Ordningen för välsignelse över registrerat partnerskap fastställdes av Kyrkostyrelsen idag, onsdag. - Människor som vill leva i en trofast kärleksrelation kan nu också erbjudas välsignelse över sin relation i en offentlig gudstjänst. Det är en glädje och ett viktigt beslut, säger ärkebiskop Anders Wejryd ordförande för Kyrkostyrelsen.- Gudstjänstordningar måste vara slitstarka och bibliska, personliga och allmängiltiga. Det är svårt. Jag tror att vi hittat fram nu, säger han.
Pekka Heikkinen säger så här:
Denna förbön är en omöjlighet ur kristen synpunkt. Man ber Gud att på olika sätt stödja något som han själv uttryckligen fördömt som synd i sitt ord (bl.a. i 1 Mos. 18--19, Rom. 1, 1 Kor. 6 och 1 Tim. 1). Förbönen blir därmed ett Guds namns missbruk eller synd mot andra budet. Man tröstar sig med Guds löften mitt under uppsåtlig synd mot Guds bud. Jesu namn får garantera, att Gud skall handla tvärt emot sitt eget ord. Man ber om Guds närhet, fast Gud i sitt ord sagt, att rådande synder skiljer människorna från honom. Man räknar med förlåtelsens möjlighet, fast förlåtelse aldrig ges, där synden inte först bekänts som synd och människan är villig att sluta med den. Hur kan man hoppas på glädje och kraft från Gud utan ett förlåtet, gott och glatt samvete? Eller önska Guds frid över ett förhållande, som är uppror mot Gud? Biskoparna gör genom sin förbön själva uppror mot Gud och förför både de homosexuella och de präster de lyckas få att begagna sig av denna förbön

Kompis från förr

Man träffas i mataffären, fredag eftermiddag. Försöker smyga lite, men träffen är oundvikbar då man plötsligt står brevid varandra. Det hjälper inte att ducka. Så man skojbråkar lite om vem som ska få den sista baugetten till räkorna. Sjunger diskmaskinens lov. Presenterar och presenteras. Innan man får smita, gå vidare med mössan långt neddragen på en plats där man absolut inte har någon förmåga att driva så där värst spirituella konversationer. Hur mycket man än tyckte om varandra, och fortfarande inte har något emot varandra trots att en halv uppväxt ligger emellan, så finns det inget som helst vettigt att säga. Man bara fnissar lite till åt sistaminutenräddningen av diskmaskninen. Och funderar på om det är på sin plats att börja hylla egen tvättmaskin med, innan man får gå. Innan man får skynda vidare, och hem för att tänka ut, vad man kanske borde sagt.

fredag, januari 05, 2007

Synd

Jag filar på ett inlägg om kycklinguppfödarbögar, men jag har fastnat i en fråga.

Vilket är mest synd: Ogift eller gift bög?

Perrsonligen tycker jag inte det är ett dugg synd alls. Så klart.

Slutgnällt

Det får vara slutgnällt nu. Mindre personligt gnäll på bloggen. Får väl se om det blir något kvar.

torsdag, januari 04, 2007

Hej KP!

Jag har ett litet problem, som jag undrar om ni kan hjälpa mig med. Det är så att jag har tvångstankar om att jag vill radera hela min blogg. Att den bara gör mig irriterad. Att jag inte står ut med vad bloggen gör och leder/inte leder till. Är detta normalt?
Med Vänliga Hälsningar:
Anonym tjej på 27 jordsnurr
Och det är inte tjejen i brevet som skrivit bloggen.
Och den som skrivt brevet menar inte som på mellanstadiet när man sa att man ritade så fult, bara för att få mötas av protester/bekräftelse.

onsdag, januari 03, 2007

Kulturreklam


Idag var jag på museum. Naturhistoriska. Jag tror inte jag har varit där sedan jag var åtta. Utställningen I Love U, om sex, var inte så värst bra. Den gav mig endast ännu ett argumten för att katter är ett väldigt osmakligt släkte. Informationsskyltarna på den utställningen var nog de mest putslustiga men samtidigt trista som jag någonsin (inte) läst. Jag rekommenderar övriga muséet. De siamesiska tvillingaran var lika läskiga som vanligt, framförallt att burken de är konserverade i har så pass liten öppning, att de ser utt att ha vuxit i burken. Malmska valen var stor och julpyntad i gapet. Titthål med massa djur och natur innanför var fint. Alla de uppstoppade djuren var bäst. Om jag måste välja några favoriter får det nog bli diverse fågelungar, elefantungen och zebraungen och isbjörnen och den läskiga sjöleoparden. De tar en tillbaka till barnstadiets djurfascination.


En annan bra sak: Det är inte bra att det har börjat kosta mer pengar att gå på museum. Det är däremot bra att årskorten har blivit så billiga, att man bara behöver besöka ett och ett halvt museum på hela året för att tjäna in det. 100 spänn, som hittat. Speciellt eftersom det annars går på åttio kronor bara för att få gå in på Naturhistoriska. Med detta eminenta kort får man gå in gratis både där och på fyra andra museum, precis hur mycket man vill, hela året. Därför planerar jag att gå på Hasselblads, och kolla på David Goldblatt. Bara det, jag brukar ju nästan aldrig få tummen ur och gå dit, brukar vara för snål. Kanske klämmer jag även in 2007 års pristagare, vem det nu kan tänkas bli? En kvinna kanska? Inte föra tt ajg är för kvotering, men Hasse Persson har faktiskt lovat mig att göra ett försök att klämma in en eller annan fotograferska.

Sjöfartsmuseet kommer att få ett och annat besök. Förhoppningsvis hinner jag dit innan fotoutställningen om jazzlegender tar slut. Men det kan bli svårt. Om inte annat är akavarierna alltid kalas. Röhsska kommer också att få ett besök. Basutställnignarna tål att ses då och då, och så ska jag gå och se Göteborgarnas föremål. Jag tänker inte heller missa Stadsmuseets utställning Kontrast, med Göteborgsfoto från längesedan och nu.

Men om jag ska lära mig stava till museum, det återstår att se. Man kan inte bli allt för bildad på ett och samma år.

Slut


Nu är glada julen slut slut slut
julebocken kastas ut ut ut?
Men kommer han verkligen tillbaka nästa år igen?

fotografi


(jag hör min gamla fotolärares röst i huvudet: fotografi betyder att skriva med ljus)


Så fort det inte regnar fascineras jag över det fina ljuset. Allt som behövs är lite o-regn, lite ljus, så uppfattas det plötsligt som så otroligt vackert. Är vi så svältfödda på ljus den här hösten? Att kameran måste fram varenda gång det inte regnar ute? Måste man inte ha något att skriva också?

tisdag, januari 02, 2007

blogg=fult

Ordet blogg är ganska fult. Och så ständigt denna avvägning om man ska skriva med ett eller två g. Två g på svenska, ett på engelska. Bloggen i sig, min blogg är ju onekligen på svenska. Men i början fattade jag inte riktigt det där, så då blev det ett g. Kan ingen hitta på något bättre?

Buskisblogg är inte heller ett snyggt namn. Lite för internt, lite för konstigt. När jag valde var det mest bara för att prova lite. Jag trodde inte att det här skulle bli en så engagerande sak i mitt liv. Att jag skulle bli så fast. Test eller ej, jag har fortfarande inte kommit på ett bättre namn. Det är svårt det där, med alias och namn hit och dit på internet. Jag är inte så bra på att klämma ur mig käcka nicknames eller finurliga användarnamn, eller coola namn på projekt. Jag vill helst bara vara lisa. Med liten bokstav. För att göra en hårfin skillnad mellan mig och den jag kanske inte riktigt är.

Vad GÖR ni med radion?

Okej att Annika Lantz ska flytta till P1. Det kunde jag leva med. Om det bara var så att man behövde ratta lite när klockan närmade sig 11.03. Men nej. Hela programmet har försvunnit, och visserligen är jag dålig på att leta, men ingenstans hittar jag information om när och hur Lantz ska börja på P1. Och vad får vi istället? Thomas Ritter. Jag säger bara det. Thomas Ritter. Som var anledningen till att man knappt kunde lyssna på Front, som inte alls fyller upp någon slags annikalantz-format hål i etern. Om nu inte Lantz får/vill/bör vara kvar i P3, ge mig mer Christer. Eller Morgan. Eller Rebecka. Eller Axel. Eller någon annan än Thomas Ritter. Och när ni ändå håller på, återinför Pappakvarten. Och Ove!
Mina radiovanor får ändras nu. P3 stryks mellan 09:30 och 14:00. Trist. P1 funkar bitvis, men har lite för mycket sjörapporter och gudstjänster och program om husdjur. Kanske de ämnen som intresserar mig minst.

måndag, januari 01, 2007

Kalas!


Nyår var kalas! Fina middagen. Trevliga människorna. Fina raketerna. Och så startade vi en ny ttradition. GP-fyrverkeri och drink hemma hos oss. Välkomna nästa nyårsafton!

Men. Jag har ett erkännande att göra, så här på det nya året. Mitt i natten råkade min kära man ut för en olycka. Han beskriver själv det hela här.
Han väckte mig, för att jag skulle hjälpa honom lite. Men jag lyckades inte så bra. Det var så läskigt med blod. Tre droppar blod på golvet. Jag är en dålig fru.
Så läser jag lite om sår på sjukvårdsupplysningen. För att uppväga mitt dåliga omhändertagande. Jag läser cirka tre meningar innan jag blir knäsvag och illamående. Jag är så klen!