äckligt och nästan som i utlandet

Eftersom Naturhistoriska muséet och kafét snart skulle stänga, blev det en fika på Subway. Inte så nytt för de som är med i svängen kanske, men jag hara inte hunnit prova ännu. Mackorna var det inte så mycket att orda om. De var goda, även om det mörka brödet vara ganska kritvitt för att vara mörkt så var det smarrigt. Hela stället kändes väldigt mycket utomlands. Och då menar jag inte att det var så där värst kontinentalt eller att den fanns en påtaglig avsaknad av jantelag eller liknande generaliseringar. Det känndes bara helt enkellt som att man satt och fikade på en centralstation i något annat land. Lite småfult, tunga järnstolar, mc-fjonken-papperskorgar. Och, det ska väl tilläggasa, det kanske inte riktigt var byggt för att fikas på stället, att ta med macksen är nog att föredra.
Det var dock en sak som förstörde alltihop. På ett bord i andra änden av lokalen satt en övervintrad sunkig gammal hårdrockshippie och hans mycket yngre sällskap. Mannen i fråga hade en hosta som inte var av denna värd. Den lät så äckligt så att det var omöjligt att stanna en sekund längre. Det hade nog varit att föredra att någon hade kräkts offentligt, jämfört med de hostljuden han lyckades åstadkomma. Nästa gång blir det takeaway, defenitivt!