Men vad är det för fel på Hisingen?

Det verkar råda en viss okunskap i dagens samhälle. Det är allt för många som inte nått det stadiet av upplysning att de har insett att Hisingen inte är the place to be, så att säga. Horder av utomsocknes flyttar glatt sitt pick och pack över broarna. Som väl är, verkar det inte vara många infödda fastlandsGöteborgare som lever i sådan okunskap att de jublar över ett förstahanadskontrakt i Boskapsgården som en permanent lösning för livets boendekarriär.

Flest Hisingshatare hittas dock en liten, liten bit utanför Göteborg. Närmare bestämt i Mölndal. Detta kan illustreras med följande annekdot:
Jag träffade en hantverkare på jobbet. Han skulle göra ett riktigt enformigt jobb, och som ni som hänger med vet, så råkar det ju vara så illa att jag jobbar på Hisingen. Jag frågade hantverkarn lite trevande, om det inte var lite trist, det där han skulle göra.
-Jo, men det är inte det värsta av allt. Det värsta är att behöva göra det på Hisingen.
-Vaddå? Varför gillar du inte Hisingen? Är du från Mölndal eller? skämtade jag, för jag var inne i en period där jag testade diverse teorier på min omgivning.
-Ja, hur visste du det?
De flesta Mölndalsborna är inte alls förtjusta i Hisingen. Detta verkar bero på att Hisingen är som Mölndal in absurdum. Det är fler nassar, mer halvmisäriga bondgårdar (jmfr Kållered) och traschigare områden. Hisingen är som Mölndal fast sju resor värre.

Jag skulle kunna berätta många historier om diverse incidenter som inträffat på denna ö. Jag skulle kunna lägga ut texten om fårkadavret vid åtetrvinningsstationen, pundarna som tog en sil på 20-bussen, alla original som bor i vad Bloggfrossa kallar för vulgoettor.

Det känns tryggt att det finns fler bloggare som liksom jag har genomskådat BoPlats utställning där man påstår sig vilja avliva myterna om Hisingen. Dett må vara sveriges fjärde största ö, men också den sämsta. ALla som såg Janne Josefssons reportage häromveckan vet ju också vilka estetiska kvalitéer arkitekturen på nämnda ö har. Inga alls, med andra ord, om man inte har en pervers dragning till mögliga fasader. Detta har man försökt fixa till genom att bygga nytt, i de lite mer fina delarna av Hisingen. Men, ärligt talat, vem vill bo på Lindholmen? Blåst och betong, enda fördelen är utsikten över fastlandets Majorna.

Jag har nyss läst den mycket intressanta boken 63 skäl att åka till Hisingen. Jag är ledsen, Kristian Wedel, men hur bra du än skriver, kan du inte få mig att besöka denna ö frivilligt, även om det var en mycket underhållande bok.

Minan som jag skrev om härförleden, kan inte annat än vara ett verk av Hisingen Befrielsefront. Detta verkar vara ett väl utbrett nätverk, med medlemmar inom både sporten och politiken. Jag kan inte göra dem annat än önska dem lycka till. Varsågod, it´s all yours!