en stor kärlek

Jag kan inte hålla mig från att ge er det ultimata sommar-läs-tipset. Skulle ju inte skriva mer om böcker, eller i alla fall inte alla böcker, men här kommer det första undantaget. (Det blir nog fler.)
LÄS: Doppler av Erlend Loe.
En aldeles vanlig, duktig, norsk medelklass- familjefar vurpar med cykeln i skogen. (Bara det att han är en cykelentusiast gör honom automatiskt till en lite bättre människa än genomsnittet i min världsbild). Han slår sig ganska illa, och när han ligger där i skogen, ont i huvudet som fan har han , och kan inte resa sig, så nås han av en insikt. Han är alldeles för duktig. Han har varit alldeles för duktig ända sedan dagis. Det är dags att han slutar vara så förbannat duktig, och det är dags att han slutar träffa alla dessa människor som han ändå inte tycker om. Han bestämmer sig därför för att flytta upp i skogen. Han beger sig hemåt, hämtar tält och lite annat utrustning, för att sedan slå sig ner i en skog någon kilometer utanför villaområdet där han bott. Väl i skogen bliri han bland annat kompis med en älgkalv för att han dödat dess mamma, han får besök av sin son och tränar sig på att göra ingenting.
Det här är lätt en av de bästa böckerna Erlend Loe skrivit. Kanske slagen av Naiv.Super, eller möjligtvis Expedition L. Allt jag begär av er, är att ni ska läsa den. Visst, ibland luktar det lite väl mycket Aarto Paasilina om det, men erkänn, Loe gör det faktiskt bättre, och man blir nästan lite kär.