Det är dags för ett nytt virkprojekt. Det svåraste är nog att bestämma sig vad det ska bli, och om det ska vara ett stort eller litet projekt. Den senaste tiden har bestätt av diverse grytlappar, ett större projekt och innan dess halsdukar. (Och innan dess tossor och vantar och mobiltelefonfodral). Jag blir lite sugen på det här, en randig filt, men dels så är beskrivningen på utrikiska och dels verkar det vara ett alldels för stort projekt. Synd att ingen i bekantskapskretsen leker med dockor, det hade varit perfekt i storlek. (Eller kanske tur, det hade kännts lite suspekt med nästantrettimänniskor som lekte med dockor).
Jag har sockgarner som är så fina att jag inte vet vad jag ska göra med dem. Samlar och sparar till något alldeles speciellt. Eller så blir det bara mormorsrutor, fast de är så tråkiga att göra många i samma färger och har man inte lite matchat blir det så... hippieaktigt.
Jag kommer ju knappast ha tid att lyxvirka flera timmar i streck varje dag nu heller. Så ett mindre projekt kanske är bättre.
Eller så förlorar jag mig på flickr och alla supersnygga saker folk har gjort där i ett par timmar till. Det brukar få mig så inspirerad att jag inte vet var jag ska börja, vilket inte leder någon vart alls. Det finns en historia om mig som jag inte vet om den stämmer, men den går ut på att ajg blev alldeles ledsen av allt pysselmaterial som fanns på dagis, för jag visste inte vart jag skulle börja och pysselmöjligheterna var oändliga. På ett sätt känns det som jag fortfarande inte vuxit ifrån det.
(Bilderna är stulna från olika Flickr-användare. Förlåt.)
9 kommentarer:
vad nu? virkar du ihop en mini-ninja, gremlings armé?
han i mitten med örona var söt som fan.
Det är ju Yoda i mitten! Visst är de snygga!?! Men det är inte jag som gjort dem, tyvärr.
ja just ja, kände igen den men kom inte på vad det var.
snygg dukgrej på länken oxå, men lite stort. mina virkningar brukar bara vrida ihop sig till en korvande historia, så jag har lagt det på is lite. fast virka med silvertråd är enklare och fräsigare.
Den randiga filten är jättefin, och bra att virka när man är trött och kollar på tv. Små dock-projekt kräver mera närvaro (koncentration). Det beror väl på vilket man är upplagd för, jag brukar nog ha ett projekt av varje, så jag kan välja.
Gör Yoda! :)
Jag vill ha en sån liten svart...
Vi får väl se vad tomten kommer med...
Skämt å sido så började jag på en mini-filt. Som kommer att bli något annat än en minifilt. Kanke en väska eller nå´t.
Alltså. Den där Yodavirkisen är bland det sötaste jag har sett i hela mitt liv!!! Själv är jag hopplöst obegåvad på pyssel, alltså inte bara Origami alltså. Jag kallar Panduro för "Pysselhelvetet" och inbillar mig att jag kommer att bli tillfångatagen och hjärntvättad om jag sätter min fot innanför deras dörrar. Intellektuellt sett VET jag ju att de aldrig skyulle göra så. Väl? Min storasyster däremot ÄLSKAR pyssel och stickar och virkar och scrappar och syr i all evinnerlighet. Jag tror att hon har en mycket bättre spatial förmåga än vad jag har. Det är min sprillans nya favvoförklaring :o)
Den spatil... spastill... spatiala förmågan låter som en väldigt bra ursäkt!
Börjar man pyssla kan man nog inte sluta, så det är nog lika bra att du inte börjar. Fast Panduro är till och med jag skepisk emot, där är alldeles för mycekt halvfabrikatspyssel...
Skicka en kommentar