Och
soundtracket, för att inte tala om soundtracket! Jag älskar soundtrack som påminner om musik man egentligen tycker jättemycket om, men som man av någon underlig anledning glömt bort att lyssna på. Belle&Sebastian, the Kinks, Sonic Youth (även om just de än idag känns lite för mycket... oljud, för att citera Juno). Det känns i det där indiepophjärtat som nästan avstannat. Till och med CatPower var bra, trots att hon var den som stod på scen på kanske den sämsta konsertern jag någonsin varit på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar