fredag, februari 15, 2008

tatoo


Jag låg i natt och tänkte på tatueringar. Min kära mor frågade mig igår om jag inte var sugen, och jo, det är jag, och har varit länge. Har en vag idé om en trettioårskristatuering, och för att den inte ska bli krisful är det lika bra att börja tänka ordentligt redan ett år i förväg. Dags för DeStoraMotivFunderingarna, med andra ord.
Att tatuera namn på sina barn är nog det finaste finfina, men i brist på barn är detta alternativ uteslutet. Tribal- och pinup-tatueringar är inte heller aktuellt. (Även om jag sett väldigt fina pinupp-tatueringar). Inte heller seriefigurer, framförallt inte NallePuh eller delfinjävlar. Inga djur över huvud taget. Inte heller indianer.
Ett motvi som jag funderat på ett bra tag, men som tog lite nya vändningar i nattens tänkande, är en växt. Vitsippa är en favoritväxt som jag på olika sätt kan förknippa mig själv med, på min födelsedag berättas varje år historien om när pappa och morfar gick ut och skottade fram de vitsippor de sett dagen innan, i snöstorm. Det toppat med den födelsedagen jag blev hämtad av pappa i stan för att vi skulle plocka vitsippor innan släktmiddagen, det var när jag fyllde femton, och jag minutrarna innan hade stuckit en ring genom läppen. Det var inte den bästa av stämningar på den vitsippspromenaden. Att tatuera en vitsippa bär mig dock emot, eftersom det är en markant del av min arbetsgivares logga. Det skulle kännas allt för mycket som jag sålde min kropp till Botaniska Trädgården.
Blåsippa då? Det är inte en vitsippa. De är, om möjligt, ännu finare, kan även de förankras bakåt i släkthistorien. Har finare blad dessutom. Men. Man kan inte tatuera in Sverigedemokraternas blomma på armen. Det går bara inte. Dessutom vet jag inte om det är så snyggt med en blå tatuering. Tveksamt.
Här någonstans började jag flippa ut. Och fundera på att en grönsak då? En fet bifftomat eller kanske en slanggurka längs överarmen? Det hade verkligen sett roligt ut. Vid det här laget fnissade jag högt för mig själv. Men roliga tatueringar känns inte heller som något alternativ.
Min bästa idé hittills är fortfarande en väl vald del av en botanisk plansch. En sådan där gammal skolplansch, med en riktigt snygg teckning på en fröställning. Eller en blå bolltistel (som på bilden ovan). Eller en Allium. Tur att jag har ett år på mig.

Inga kommentarer: