Det blev en surdeg igår. Efter mycket studerande på mjölpaket och Pain de Martin, som Litet hus tipsade om. Men jag kunde inte göra allting rätt, det brukar ajg ju inte lyckas med. En fyraliters bunke i rostfritt stål finns nämligen inte i min ägo, trodde jag i alla fall, så det fick bli min gamle vanliga röda plastbunke som degen får bo i. (Sedan kom jag på att jag har ju faktiskt en sådan bunke till assistenten, men då var det för sent). Nu undrar jag om det kan tänkas vara så att det spelar väldigt stor roll, det hära materialvalet? Än så länge har det nämligen inte hänt någonting. Kanske är det lite för kallt, runt 21 grader tror jag. Funderade ett tag på att sätta bunken på datorn, det är nog lägenhetens varmaste plats, men det kändes inte som en bra idé.
Eller är det bara jag som är otålig? Surdegar är nog lite för tålamodsprövande för mina nerver, det känner jag redan nu. Det är som framkallning och kopiering av foton, och ölbryggning. Det tar alldeles för lång tid och kan bli precis hur bra eller dåligt som helst. Men degen får ligga där och sura ett tag till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar