Listan 2006

Så. Här kommer den, årets lista! För en uppdatering av minnet angående förra årets lista, klicka här.

Årets......

största händelse: giftemål med Rekan! (han har också en lista!)
fest: bröllopet!
på-tiden-händelse: jag sa upp mig
vidrigaste: mitt föredetta jobb
bästa kvinnliga musiker: Marit. Det måste bli Marit.
bästa manliga musiker: Brorsnor i år igen. (han vill ju så gärna vara med på listan...)
bästa mediaperson: Annika Lantz
kändisspan: Christer... I år igen! I dag till och med
sämsta ö: helvettesön alltid
minst omtyckta yrkeskategori: chefer
Nja, det gick väl så där: träningen
istället för träning: promenader, promenader, promenader
räddare i etikettdjungeln, samt mest otippade bibliotekslån av mig: Magdalena Ribbing
bästa transportmedel: min älskade cykel
teknikpryl: cykeldatorn, när jag äntligen fick den att fungera
mest gripande film: The wind that shakes the barley
sämsta film med snyggast kläder och stil: Black Dahlia
bästa bok vår: Mannen som älskade Yngve av Tore Rendal
bästa bok sommar: Tillsammans är man minde ensam av Anna Gavalda
bästa bok höst: Kungamordet av Hanne Vibeke Holst
bästa bok vinter: Allt jag vill ha av Lotta Lundberg
mest sorgliga bok: Anna min älsakde av Magnus Utvik
bästa engelska bok: Brand new friend av Mika Gayle
sämsta bok: Den vita masajens dotter av Corinne Hoffman och Hinsehäxan av Lillemor Östlin
kulturgärning: de som gör subtitles
sämsta väder: först sol sol sol sedan regn regn regn
goda gärning: min anmälan till donationsregistret
dryck: whisky
mat: soppa
mest uttjatade takeaway: thai i år igen. Men hellre det än Gröna Brunnen
mest arbetarfientliga dag för festligheter: fredagar eller vilken vardag som helst...
aktivitet: att blogga
TV-serie: Greys Anatomy
bästa konsert på sämsta ställe: Marit Bergman på Liseberg
releaseparty: GoDrowsy
konsertöverraskning: Henrik Berggren på Anna Ternheims konsert
aningens inåtvända men himlans fina konsert: Anderas Mattsson
nyårstrend: listor verkar hett i år igen
mest meningslösa: nyårslöften

Ha nu en riktigt bra nyårsafton, kära vänner. Ta det lungt med smällarna och spriten. Och gott nytt år!

I fel kropp

Tecknen blir allt tydligare. Spår efter spår kan skönjas. Hint efter hint dyker upp.
Men idag fick jag beviset. Det oomkullrunkeliga beviset.
Jag satt och skrockade till Värdens Gång-sidan i GP.
Jag ÄR en tant i en ung kvinnas kropp.
Födde och dödde? De har jag läst länge. Ättika bra mot allt? Japp, det var längesedan den visdomen nådde mig. Det är lika bra att jag börjar virka en toalett -förlåt WC-pappers-hållare redan nu.

Bilder

Jag lägger upp bilder. På Flickr. Men inte alla. Bara de folktomma. Och då ser bilderna inte riktigt ut som mina, även om de är det, allihop. De påminner om pappabilder. De bilderna som, i min släkt, det mest är papporna som tar. De lite mindre turistiga, de med någon slags tanke bakom, de lite mer.... konstnärliga. De snygga, de fina, de vackra. Jag är inte riktigt där. Jag tar inte pappabilder. Men ibland är det förvillande likt.

Börjar drömma om ett projekt. En samling pappabilder från både här och där. Med pappor. Med brorsor. Med farfädrar. Farfäder. Bara att ladda upp. Att jämföra, att spegla sig i. Ett forum för den ständiga frågan; Vart har ni gjort av den?

Mina pappabilder, som då inte är pappabilder, hittas än så länge på: http://www.flickr.com/photos/pappabilder/ Titta om du vill. Nästa månad kommer fler.

fel fel fel

Igår lärde jag mig något. Jag har i hela mitt tjugosjuochetthalvtåriga liv trott att det heter mullvard. (Som i nattvard. Något som är i mullen kanske. Varde ljus, varde mull, varde mullvard. Eller kanske inte).
När jag så anklagade Bodil Malmsten för att ha stavat fel, gick det upp ett ljus för mig. Det var dags att bita sig i tungan. Det heter ju mullvad. (En som vadar i mull?). Är detta ett handikapp jag fått på grund av min uppväxt med idel halländska uttal omkring mig, att jag stoppat in lite r som inte hörs lite här och var, för säkerhets skull? Eller är det mer att jämföras med en felsjungning, något som bara är som man aldrig reflekterat över. Senast detta hände var för ganska många, men inte jättemånga år sedan, då jag lärde mig att det inte heter astfalt. Hur många fler bokstäver finns på fel ställe i mina ord? Och hur gammal kommer jag vara när jag inser nästa?

Svindel

Ibland bara svindlar det till lite i magen. Till exempel när man äntligen kommer på hur lätt det kan vara att byta sin profile-bild. Eller när det går riktigt bra på tv-spelet.
Idag var det bilden. Låt mig presentera: Blodpudding!

Snapphanar

Det verkar vara poppis att tycka saker om sanpphanarna. Eller i alla fall serien. Jag tjuvkikade på allt i ett svep, så klart. Att följa tv-serier är omodernt. Och jag tycker följande:
1. Det var väldigt spännande.
2. Det var inte så lite orealistiskt, speciellt deras plötsliga hyllande av svenska kungen.
3. Det hade kunnat vara sliskigare, ett hångel i solnedgången hade inte förvånat mig, däremot gjort mig besviken.
4. Allt var väldigt smutsigt.
5. Det var inte svårt att förstå skånskan i sig, men ljudet var skit. För hög musik och för lågt prat. Men det kanske mest var min version.
Så nu vet du.

Stadsteatern i mörker

Stadsteatern i mörker, originally uploaded by Buskisblog.

Håller på och leker. Med Flickr. Programmet med det konstiga namnet. Om det nu är ett program. Och om namnet verkligen är ettt ord. Man kan aldrig så noga veta.

Dålig produkt

Det finns nässpray och så finns det nässpray. Och så finns det nässpray med mentol i. Det skulle man kunna tro är en bra uppfinning. Som halstablett i nästan. Att allt kanske blir lite frächare, lite trevligare mitt i allt grönt klet. Inget kunde vara mer fel. Nässpray med mentol är den dummaste uppfinningen på länge. Det finns inget (möjligtvis förutom knark, men det vet jag ingenting om), som svider och förstör dina stackars förkylda slemhinnor så som mentolnässpray. Kom nu inte och säg att jag inte varnat er.

Min överkvinna

Jo, jag har mött min överkvinna. Inte för att det på något sätt är frågan om en revolverduell i skymningen, som tur är. Men hon gör mig stum. Inte ett ord vill ut ur fingrarna. Jag har börjat läsa Hör bra hur ditt hjärta bultar i mig, och jag har tre saker att säga.
1. Det är den snyggaste boken ajg någonsinn hållit i.
2. Den är bättre som bok än som blogg.
3. Den får mig först att vara så inspirerad att jag först inte vet var jag ska börja, sedan alldeles tyst.
Jag ska smutta på den. Lite varje dag. Ransonera. Det är då det blir bäst.
När jag har läst klart ska jag investera i den matchande anteckningsboken. Så får vi se vilka stordåd det blir. Men jag tänker inte flytta till Frankrike också, någon egen stil får jag väl ha kvar.

hårigt

Tomten har varken problem med dålig skäggväxt eller flint. Det såg jag tydligt.