torsdag, januari 31, 2008
Lär
Jag måste verkligen sluta vänta tills efter lunch med att gå ut. Det börjar ju alltid regna förr eller senare, det är dags att lära sig att passa på att gå ut medan det är uppehåll.
Vill någon ha?
Jag ger upp. Har försökt krympa benvärmarna ett antal gånger nu i tvättmaskinen, men de blir inte en centimeter mindre för det. Är det någon som har lite bredare vader än mig som vill ha ett par benvärmare? De är grå och typ lite dassigt senapsgula. Annars kanske jag ska göra om dem? Till en spädbarnssovsäck? En fuskpolo till någon med litet huvud och lång hals? Små avlånga kuddar?
onsdag, januari 30, 2008
vad ska det bli?
Det här kulle bli något som det inte blev. Eftersom ajg inte är så bra på att beräkna hur många msakor som blir hur långt, eller brett snarare, så blev storleken helt fel. Men nu har jag inte riktigt hjärta att bara repa upp alltihop. Frågan är vad det ska bli i så fall? Jag har nästan ett nystan av den ljusaste blå, lite svart och vitt kvar.
tisdag, januari 29, 2008
Provfikat
Nu är det här, Waynes Coffe. Det som skulle "öppna snart" i flera månader. Och förra veckan öppnade det verkligen. Utan att skricka ut specialöppningsinbjudningar till mig, snålt. Och idag var jag där och provfikade.
Tydligen fanns det ett stort svart hål i alla lattemammors vardag, de irrade runt med sina vagnar utan tillstymmelse till varesig laktos eller koffein i kroppen. Men nu har de hittat hem. Tre barnvagnar inne och fem till utanför. Varav ett antal var dubbelvagnar. Waynes Coffe är i klass som att gå i Slottskogen en solig söndag utan barn. Har man inte minst en avkomma med sig är man avvikande.
Lokalen var renoverad, visst, men lite halvtaskigt. En hel del fula detaljer kvar från när stället var restaurang, målningar som var slarviga och konstiga hål lite här och var. Så trots ny stor fin disk och en del nya möbler så var inte lyxen på topp. Och varför tar man inte av plasten av lyckatillblommorna? Det är det fulaste som finns!
I övrigt var det snordyrt, tjejen i kassan var lite småsur och mjölken var slut (det var väl alla lattemammor som druckit upp den). Men bageln var god, och kaffet med, och jag gillar muggarna. Jag såg två brats också. Men det kommer förmodligen inte hindra mig från att gå hit igen, för, lattemammor och backslick till trots, så är det ganska lyxigt att ha ett fik så nära.
Tydligen fanns det ett stort svart hål i alla lattemammors vardag, de irrade runt med sina vagnar utan tillstymmelse till varesig laktos eller koffein i kroppen. Men nu har de hittat hem. Tre barnvagnar inne och fem till utanför. Varav ett antal var dubbelvagnar. Waynes Coffe är i klass som att gå i Slottskogen en solig söndag utan barn. Har man inte minst en avkomma med sig är man avvikande.
Lokalen var renoverad, visst, men lite halvtaskigt. En hel del fula detaljer kvar från när stället var restaurang, målningar som var slarviga och konstiga hål lite här och var. Så trots ny stor fin disk och en del nya möbler så var inte lyxen på topp. Och varför tar man inte av plasten av lyckatillblommorna? Det är det fulaste som finns!
I övrigt var det snordyrt, tjejen i kassan var lite småsur och mjölken var slut (det var väl alla lattemammor som druckit upp den). Men bageln var god, och kaffet med, och jag gillar muggarna. Jag såg två brats också. Men det kommer förmodligen inte hindra mig från att gå hit igen, för, lattemammor och backslick till trots, så är det ganska lyxigt att ha ett fik så nära.
måndag, januari 28, 2008
Äckliga gubbjävel på Friskis
Äckliga jävla gubbfanshelvette. Jag går inte och tränar för att någon annan ska ligga och glo på min rumpa. Då hade jag gått någon annan stans, valt ett skyltfönstergym.
Jag vill inte ha några jävla kommentarer om hur jag gör eller inte gör övningarna. Jag behöver inga jävla råd. Jag ska få göra precis hur mycket fel eller rätt jag vill, och du ska bara hålla käften och koncentrera dig på din egen träning, din egen kropp. Inte min.
Tack för att du förstörde precis allt det roliga med att träna. Tack för att du förstörde precis den koncentration och den mur jag varje gång måste bygga upp när jag går in i träningslokalen, för att inte känna mig vare sig fånig eller som ett objekt. Tack för att du satte fokus på att min kropp kanske ändå inte bara var just min, vad det verkar.
Ditt flinande jävla as. Jag hoppas att den statistik som säger att det är män som löper störst risk att bli överfallna och åka på stryk på stan tar ut sin rätt på dig.
Jag vill inte ha några jävla kommentarer om hur jag gör eller inte gör övningarna. Jag behöver inga jävla råd. Jag ska få göra precis hur mycket fel eller rätt jag vill, och du ska bara hålla käften och koncentrera dig på din egen träning, din egen kropp. Inte min.
Tack för att du förstörde precis allt det roliga med att träna. Tack för att du förstörde precis den koncentration och den mur jag varje gång måste bygga upp när jag går in i träningslokalen, för att inte känna mig vare sig fånig eller som ett objekt. Tack för att du satte fokus på att min kropp kanske ändå inte bara var just min, vad det verkar.
Ditt flinande jävla as. Jag hoppas att den statistik som säger att det är män som löper störst risk att bli överfallna och åka på stryk på stan tar ut sin rätt på dig.
Bokplöj
Efter att ha läst samma bok i nästan en månad (kombinerat med talböcker), plöjde jag Bitterfittan på en dag. Bra bok. Nu blir det nästan lite svårt, att inte bli besviken på nästa.
Vad jag däremot inte tycker om är det s.k extramaterialet, som vissa böcker utrustas med. Bara för att få ett säljande, silvrigt klistermärke på utsidan. När jag läser en bok vill jag läsa boken, och sedan är det färdigt. Inte en massa extra utfyllnad. Författarintervjuer och liknande vill jag läsa någon annan stans. Nej, jag vet inte riktigt varför det stör mig så, men det gör det.
Vad jag däremot inte tycker om är det s.k extramaterialet, som vissa böcker utrustas med. Bara för att få ett säljande, silvrigt klistermärke på utsidan. När jag läser en bok vill jag läsa boken, och sedan är det färdigt. Inte en massa extra utfyllnad. Författarintervjuer och liknande vill jag läsa någon annan stans. Nej, jag vet inte riktigt varför det stör mig så, men det gör det.
Zoo
handarbetet
Mitt första stickprojekt gick inte så jättebra, är jag rädd. Jag struntade i provlapp och jo, nu har jag nog lärt mig att det är en bra idé. Om man inte vill ha benvärmare som är i den storleken att man får plats med båda benen i en, men då är det ju lite svårt att gå. (en liten uppdtering i kjolprojeketet kan jag också erbjuda, på temat svårt att gå: knälång tight kjol+brant trappa med otroligt korta trappsteg gör att man går jätte- jättekonstigt). Benvärmarna ska ändå sys ihop nu, så får jag se om jag ska våga ge dem en omgång till i tvättmaskinen eller om det trots allt blir bra. Som det är nu är jag dock missnöjd på gränsen till hatisk, så där som det alltid blev förr i tiden i mina handarbetsprojekt, för att de inte ser ut som jag tänkt mig.
Jag har dock en ursäkt. Jag skyller allt på att jag inte hade sådana här stickor. Hade jag haft det hade allt gått mycket bättre. Jag hittade dem på bloggen Mental terapi pysselprojekt som lugnar sinnet. Verkar vara en blogg helt i min smak!
Jag har dock en ursäkt. Jag skyller allt på att jag inte hade sådana här stickor. Hade jag haft det hade allt gått mycket bättre. Jag hittade dem på bloggen Mental terapi pysselprojekt som lugnar sinnet. Verkar vara en blogg helt i min smak!
söndag, januari 27, 2008
Över, slut och förbi
Boken är slut. 779-sidorsboken är obönhörligt slut. Det var en kamp mellan att läsa hela tiden, och att försöka dra ut på det så att slutet skulle vara avlägset. Det känns tomt. Och sorgligt.
John Irving. Min favoritförfattare. Böckerna är långa, men ändå alltid för korta. Tills jag finner dig är en av de bästa. Men det säger jag om alla. Den allra bästa är nog ändå En bön för Owen Meany eller Hotel New Hampsire. Läs dem också.
dags att hårdträna
Eftersom jag nu, en aning oväntat, ska börja jobba om cirka sex veckor, är det verklgien dags att börja träna. Precis en sådan spark i rumpan som jag behövde. Idag inhandlades det träningskort. Friskis&Svettis känns inte så basic och folkligt längre precis, när de tar 1400 spänn för ett halvårs träning, och då "bara" gympa. Men det ligger nära, tränarna är bra och det finns många olika träningsvarianter att välja mellan.
Nu blir det hårdträning. Om sex veckor ska ett medelpass klaras av utan att jag går udner av träningsvärk, musklarna ska synas bättre än de gör nu, och jag ska hålla för ett halvårs slit. Minst.
Nu blir det hårdträning. Om sex veckor ska ett medelpass klaras av utan att jag går udner av träningsvärk, musklarna ska synas bättre än de gör nu, och jag ska hålla för ett halvårs slit. Minst.
lördag, januari 26, 2008
Bra bättre jag är nog bäst
Minsann. Jag får komma tillbaka till mitt gamla jobb. En säsong till. Vilket gör mig LASad. Hur bra som helst. Och jag börjar redan i mitten av mars. Så jag är nästan inte arbetslös längre.
Gött. Gött. Gött.
Gött. Gött. Gött.
fredag, januari 25, 2008
Försenat
Förra helgens storm imponerade inte på mig. Det var ju bara lite blåsigt. Men inatt! Eller rättare sagt i går kväll, innan jag efter två omgångar talbokslyssnande (varav jag under den första omgången somnade inom tio minuter, men av någon underlig anledning vaknade klarvaken igen), hundra varv vridna i sängen, letning efter och sedan äntligen istoppning av öronproppar. Fy vad det blåste! Och vad det lät.
Det kanske inte blåste mer än förra helgen, men åt ett annat håll. För det lät i klass med Gudrun.
Jag läste någonstans någongång, kanske i Nöjesguiden, att göteborgare har ett aningens felaktigt sätt att bedömma väder. Att göteborgare helt enkelt utesluter faktorn blåst ur sina bedömningar. Att vädret betecknas som fint om solen lyser, trots att det stormar. Att vind inte är något som kan höra vädret till, eftersom det alltid blåser. Jag är nog sådan. Men i Varberg är det ännu värre. När jag bodde i Varberg var det en (1) dag då det inte blåste. Det var helt surrealistiskt. Som att man inte riktigt var där, utan hade förflyttats till ett paralellt universum där man nästan, men inte riktigt, kände igen sig. Jag höll på att inte hitta hem.
torsdag, januari 24, 2008
Störigt
På nyligen.se finns en lista över senast uppdaterade bloggar. Bloggarnas namn kommer upp allt eftersom. Men. Nu har det inträffat en ändring.
Är det inte väldigt störigt att metrobloggarnas, och nu verkar det som om det även finns någon slags bokcirkelblogg-grej, att deras inlägg kommer upp som om bloggarna heter så, och inte bara inläggen? Alltså att rubriken på inlägget kommer upp som rubriken på hela bloggen? Borde inte det vara lite förbjudet? Det blir så konstigt när man letar planlöst efter nya bloggar, och väljer efter namn. Dumt, tycker jag.
Är det inte väldigt störigt att metrobloggarnas, och nu verkar det som om det även finns någon slags bokcirkelblogg-grej, att deras inlägg kommer upp som om bloggarna heter så, och inte bara inläggen? Alltså att rubriken på inlägget kommer upp som rubriken på hela bloggen? Borde inte det vara lite förbjudet? Det blir så konstigt när man letar planlöst efter nya bloggar, och väljer efter namn. Dumt, tycker jag.
fel fel fel
Jag kan verklgien itne förstå vargör, men ajg skrivetr bara mer och emr fel ju mer ajg srkvier. Som om det är för snabbt för mitt eget bösta. det värsta av allt är att jag envisas med att lägga in ett mellanslag i alla fält fär ajg ska skriva in ett eller annat läösenord. eller det värsta nummer tvp är att jag skriver fel på samma ord hela tiden.
Typ så här blir det när ajg inte rättar. suck.
Typ så här blir det när ajg inte rättar. suck.
onsdag, januari 23, 2008
vart?
Var tog drycken "Naturens Under" vägen? Det hade varit jäkligt gott med ett glas nu.
(jag tror att det var typ juice med lite mjölk i. fast utan att det skar sig)
(jag tror att det var typ juice med lite mjölk i. fast utan att det skar sig)
Lurad
Varför går jag alltid på det? När det står i brödrecepten att man ska strö över ett eller annat frö eller kli eller flinga? Allt ramlar ju ändå av, och minst hälften på golvet, innan man ens hunnit fundera på att skära upp en skiva av det nybakade brödet. Dumt tycker jag. Ska bättra mig. Inget mer bös på brödet!
tisdag, januari 22, 2008
Tisdagstema
Dagens tisdagstema är yta. En vattenyta är kanske inte så originellt. Men det är en snygg bild. Tagen på Marstrand 30/12 2007.
lördag, januari 19, 2008
Ett Foto I Timmen
9:00 Jag har vaknat från och till sedan sju, eftersom det verkligen viner runt knuten i vårat hus när det är storm ute.
10:00 Jag upptäcker att tidnignen kommit. Blir mycket imponerad av tidningsbudet!
11:00 Lång frukost.
12:00 Vi håller på att boka hotell i Edinburgh. Svårt att veta var man ska bo, svårt att välja!
13:00 Hotellletandet fortsätter. Ett evighetsjobb, och jag längtar ut i solen.
14:00 Gröt till lunch. Inte så piffigt, men det kan det vara värt när lördagsgodiset väntar.
15:00 Lördagsgodis = Real Ale på Bishops Arms Avenyn. En porter kryddad med koriander. Lite skum, men helt ok.
16:00 Ännu en öl, och Salt&Vinägerchips! Jag drack en Newcastle Brown Ale, som kändes rätt trist. Men nu är den kryssad i alla fall.
17:00 Chapmans Torg. På väg hem.
18:00 Jag läser lite i bästaste boken, men kan erkänna att jag somnade en liten stund. Helg-lyx att sova på dagen!
19:00 Middag. Pasta med bacon+spenat+squash+lagalätt-sås. Gott, framförallt godare än vad det ser ut som.
20:00 Vi tittar på The Office, julfestavsnitten. Roliga men nästan lite för miserabla. Men med fint slut!
21:00 Jag virkar lite på benvärmare nummer två.
22:00 Vi tittar på film, Irene Huss Tatuerad Torso, som var så där, och dricker öl och kaffe och äter kladdkaka med glass.
23:00 Filmen är precis slut och det är dags att lägga in dagens bilder.
Hoppsan
Hoppsan, så var en resa bokad till Edinburg i slutet av februari. Så kan det gå, när man är säsongare och måste pka på semester på konstiga tider. Vad ska vi se och göra? Vad ska vi låta bli? Tipsa mig!
fredag, januari 18, 2008
Lunch
Det här projektet kanske så småningom driver mig till att äta bättre lunch, eller kanske bara snyggare lunch. Vi får se.
Att äta lunch själv är det tråkigaste. Exakt så här tråkigt närmare bestämt. Jag behöver arbetskamrater!
1. potatis och macka
2. en (!) torr enchillada
3. Kinamix, klassikern, med curry. En hit som stått sig sedan jag bodde hemma. Den får mig att se till att handla i mataffärer med mycekt pensionärer, vilket inte är så svårt här omkring i och för sig, för de är de enda, förutom jag, som äter Kinamix. Bara namnet är ju suspekt. Ris+majs+paprika+ärtor= Kina?
Smixelismocks!
I mars kommer Skärgårdsportern till Systembolaget. Den godaste portern som finns i hela världen, av de jag smakat. Från Nörrebro Bryghus, i samarbete med Nynäshamns Ångbryggeri.
Kan man inte vänta tills dess, så finns den på fat på Rover.
Slut på ölreklamen för idag.
Kan man inte vänta tills dess, så finns den på fat på Rover.
Slut på ölreklamen för idag.
torsdag, januari 17, 2008
sticka
Jag har blivit lite övermätt på virkning. Och spenderat allldeles för lång tid runtsurfandes på diverse handarbetsbloggar, vilket har fått mig att inse att det är ju stickning som är grejjen. Eller kanske inte hela grejjen, men det är nog lättare att göra sådana saker som jag vill göra genom stickning än att virka. Så med hjälp av den gamla trotjänaren Darling, samt min farmors stickbok från ICA-förlaget, "Stickat för små och stora", påbörjade jag projekt stickning igår. Och det gick riktigt, riktigt bra. Jag har ju stickat förut, men det var på högstadiet udner tvång och jag gjorde en halsduk som var så ful att den fortfarande innebär ett visst trauma och som fått mig att avstå stickandet alla dessa år. Det var på den tiden jag började hata allt jag handarbetat så fort det var färdigt. (Åhh, jag sydde världens fulast knall-lila byxor med häng, fy vad fula de var! Ryyyys!) Den känslomässiga processen har lyckligtvis mattats av. Nu tycker jag om i alla fall hälften av grejjerna jag gör.
Idag vågade jag mig in i en av de centralt belägna garnaffärerna, som är specialiserade på stickning, och behövde inte låtsas som att jag lovade att sticka något av garnet jag köpte, utan kunde däremot stolt förkunna att nu, nu skulle det stickas! Efter mönster! Jag visste till och med vilka nummer jag behövde på stickorna och hur mycket garn som beräknas gå åt. Att det fanns stickor i så många material hade jag däremot ingen aning om, där var jag tvungen att erkänna mitt nybörjarskap.
Så nu är det bara att hålla tummarna att jag kan fortsätta tycka om det jag producerar inte bara nu, när det är cirka en sjättedel färdigt, utan även när det är helt klart. Men jag kan lova att det ser bra ut! (Även om min resårstickning inte ser ut exakt som på bilderna...)
Det är typ det här möstret jag går efter. Fast i grått och lejongult. Mycket snyggt!
Idag vågade jag mig in i en av de centralt belägna garnaffärerna, som är specialiserade på stickning, och behövde inte låtsas som att jag lovade att sticka något av garnet jag köpte, utan kunde däremot stolt förkunna att nu, nu skulle det stickas! Efter mönster! Jag visste till och med vilka nummer jag behövde på stickorna och hur mycket garn som beräknas gå åt. Att det fanns stickor i så många material hade jag däremot ingen aning om, där var jag tvungen att erkänna mitt nybörjarskap.
Så nu är det bara att hålla tummarna att jag kan fortsätta tycka om det jag producerar inte bara nu, när det är cirka en sjättedel färdigt, utan även när det är helt klart. Men jag kan lova att det ser bra ut! (Även om min resårstickning inte ser ut exakt som på bilderna...)
Det är typ det här möstret jag går efter. Fast i grått och lejongult. Mycket snyggt!
Personligt och mens-varning
Så. Nu är ni varnade.
Jag har en teori. Min biologiska klocka straffar mig. För varje månad jag inte ser till att bli gravid så hämnas den med den mest onda och elaka mensen. Är inte det väldigt taskigt?
Jag har en teori. Min biologiska klocka straffar mig. För varje månad jag inte ser till att bli gravid så hämnas den med den mest onda och elaka mensen. Är inte det väldigt taskigt?
onsdag, januari 16, 2008
M M M
Konsumbloggen har scopet. Det bsästa jag läst på länge.
LAKRITSPUCK ÄR SNART TILLBAKA!!!!!
Jag blir så glad att jag blir lite varm i magen.
LAKRITSPUCK ÄR SNART TILLBAKA!!!!!
Jag blir så glad att jag blir lite varm i magen.
tisdag, januari 15, 2008
Så bra
Så bra att det är någon form av nationellatulpan-dagen idag. Vilket gav mig en ursäkt att köpa årets första tullisar. Röda.
Så bra att jag ska ha mens, vilket gav mig en ursäkt att köpa choklad också.
Så bra att det regnar ute, vilket gav mig en ursäkt att kolla på filmen Ciao bella, som var lite söt men inte så realistisk.
Så bra att alla dessa ursäkter fanns, så den här dagen kunde vända och bli lite bättre än vad den var. För det är inte roligt att vakna helt slut av mardrömmar. Det är inte roligt att tappa finastefin-lampans ena skärm så den går i tusen bitar.
Så bra att jag ska ha mens, vilket gav mig en ursäkt att köpa choklad också.
Så bra att det regnar ute, vilket gav mig en ursäkt att kolla på filmen Ciao bella, som var lite söt men inte så realistisk.
Så bra att alla dessa ursäkter fanns, så den här dagen kunde vända och bli lite bättre än vad den var. För det är inte roligt att vakna helt slut av mardrömmar. Det är inte roligt att tappa finastefin-lampans ena skärm så den går i tusen bitar.
Tisdagstema Tre
Dagens tisdagstema är tre. Passar ju utmärkt in på mitt plate-spottning-liknande porjekt, att fotografera siffror från 1 till ja, hur långt det nu blir. Jag har ett bokstäverprojekt också, vilket visade sig vara lite svårare. Någon som kan tipsa om ett snyggt E? Det ska helst vara ett ensamt E, det måste vara utomhus och det ska gärna vara här i krokarna.
Utmärkt
Jag har fått en utmärkelse minsann. Från både här och där!
Utmärkelsen heter "You make my day-award"
Så här fungerar det:
“Give the award to up to 10 people whose blogs bring you happiness and inspiration and make you feel so happy about blogland! Let them know by posting a comment on their blog so that they can pass it on. Beware! You may get the award several times! ”
Ojoj.
Tio stycken då alltså.
Jag vill ju ge tillbaka till både Sericea och Fundera Grönt.
Och till Saring. Till Jojo. Och Mia Skäringer, fast hon borde blogga någonananstans än på jobbiga mamasidan. Till Virkverket för inspirationen. Schmut för snygga bilder. Lotten och Linda K för ren och skär underhållning. Bokhora för de många tipsen.
Se där. Tio stycken utmärkelser / lästips. Bara så där. En tisdag.
Utmärkelsen heter "You make my day-award"
Så här fungerar det:
“Give the award to up to 10 people whose blogs bring you happiness and inspiration and make you feel so happy about blogland! Let them know by posting a comment on their blog so that they can pass it on. Beware! You may get the award several times! ”
Ojoj.
Tio stycken då alltså.
Jag vill ju ge tillbaka till både Sericea och Fundera Grönt.
Och till Saring. Till Jojo. Och Mia Skäringer, fast hon borde blogga någonananstans än på jobbiga mamasidan. Till Virkverket för inspirationen. Schmut för snygga bilder. Lotten och Linda K för ren och skär underhållning. Bokhora för de många tipsen.
Se där. Tio stycken utmärkelser / lästips. Bara så där. En tisdag.
måndag, januari 14, 2008
Manipulerat.
Jag vet inte ens om det känns rätt att kalla en bild man pillat med i photoshop för manipulerad längre. Vart gränsen går. Hur mycket man egentligen kan trixa med en bild från en fysisk filmrulle i ett vanligt mörkrum. Otroligt mycket mindre än i photoshop, visst. Och så finns det ju hårklyveriteorier om att en bild alltid är manipulerad, för att den som tagit bilden valt ett visst utsnitt, en viss vinkel, en viss bländare, valt att utesluta en viss detalj som kanske var viktig precis i utkanten av bilden... Men en bild måste inte heller alltid ha som absolut krav på sig att visa en exakt sanning. Det gäller kanske inte en bild som inte är tagen för att tja, visa en brottsplats och kommer att ha vikt för en fortsatt polisutrdning. Även i dokumentärt fotografi och fotoreportage kan väl känsla och annat komma först? Inte tror väl folk om de ser en bild i tidningen från exempelvis ett land som för dem är långt borta och obesökt att det ser ut exakt som på bilderna? Bilden kommer aldrig att visa en exakt, allmängiltig verklighet.
Jag behärskar verkligen inte photoshop. Jag fick lära mig på gymnasiet, för nio år sedan. Efter det är de gångerna jag ens öppnat programmet lätträknade. Och nu har jag inte ens photoshop. Trots ny kamera och allt. Jag tänker att om jag personligen ska använda photoshop så ska jag inte bra halvkunna och publicera en massa titta-vilken-fräck-effekt-jag-hittade-bilder. Inte falla i fällorna, utan använda programmet som ett mörkrum. Därmed inte sagt att man inte kan göra mycket otroligt snyggt, och "rädda" till synes hopplösa bilder. Och därmed inte sagt, nummer två, att jag gärna skulle vilja 1, ha photoshop och 2, behärska det.
De fotografer jag sett upp till i hela mitt liv, främst kanske Hasse Persson, har sagt ungefär att bilden ska vara färdig när man tar den. Den ska vara beskuren så som man vill ha den, inte kräva en massa jobb i mörkrummet. Då är det en bra bild. För oss som inte är duktiga på photoshop tror jag att det är en bra filosofi att fota efter.
Och jag kommer nog alltid gå och drömma om ett bildredigeringsprogram som till punkt och pricka liknar ett fysiskt mörkrum. Inklusive fix-doft.
(här finns lite mer debatt i ämnet.)
Jag behärskar verkligen inte photoshop. Jag fick lära mig på gymnasiet, för nio år sedan. Efter det är de gångerna jag ens öppnat programmet lätträknade. Och nu har jag inte ens photoshop. Trots ny kamera och allt. Jag tänker att om jag personligen ska använda photoshop så ska jag inte bra halvkunna och publicera en massa titta-vilken-fräck-effekt-jag-hittade-bilder. Inte falla i fällorna, utan använda programmet som ett mörkrum. Därmed inte sagt att man inte kan göra mycket otroligt snyggt, och "rädda" till synes hopplösa bilder. Och därmed inte sagt, nummer två, att jag gärna skulle vilja 1, ha photoshop och 2, behärska det.
De fotografer jag sett upp till i hela mitt liv, främst kanske Hasse Persson, har sagt ungefär att bilden ska vara färdig när man tar den. Den ska vara beskuren så som man vill ha den, inte kräva en massa jobb i mörkrummet. Då är det en bra bild. För oss som inte är duktiga på photoshop tror jag att det är en bra filosofi att fota efter.
Och jag kommer nog alltid gå och drömma om ett bildredigeringsprogram som till punkt och pricka liknar ett fysiskt mörkrum. Inklusive fix-doft.
(här finns lite mer debatt i ämnet.)
Kvinna
Ibland är det extra icke-smickrande att vara kvinna. Mamselmamsen skriver bra om en "ny kvinnosida"!
Du är inbjuden som en av våra första väninnor att smygkika och göra dig hemmastadd åh. tack. men nejtack.
Blir lite besvikan att bokhora är med.
Du är inbjuden som en av våra första väninnor att smygkika och göra dig hemmastadd åh. tack. men nejtack.
Blir lite besvikan att bokhora är med.
söndag, januari 13, 2008
Premiär
Prommis
Man är aldrig så barnlös om när man promemerar i Slottskogen en söndag. Måste komma ihåg att ta med åtminstone en barnvagn som alibi nästa gång. Utan barn, varesig i eller utanför vagn, känner man sig mer än lovligt suspekt.
lördag, januari 12, 2008
Utdöd?
Idag är det ölprovningsdags på Haket. Det ska provas "en nästan utdöd öltyp". Spännande. Hoppas det blir något gött.
Gött och gött? Temat för provningen var flamländsk öl. Vinägerdoftande, smakande som ett riktigt dåligt vitt vin. Bläk, säger jag, men jag är nöjd över att nu ha klarat av denna kategori öl.
Gött och gött? Temat för provningen var flamländsk öl. Vinägerdoftande, smakande som ett riktigt dåligt vitt vin. Bläk, säger jag, men jag är nöjd över att nu ha klarat av denna kategori öl.
fredag, januari 11, 2008
tvätta
Jag tvättar i tvättstugan. Vår alldeles egna Kenny är visserligen med på noterna igen, men det har samlats ett berg under hans krasslighet.
Det känns alldeles exotiskt att tvätta i tvättstugan. Fascinerande att hela tvättberget faktiskt får plats i två maskiner. Och jag blir lite rädd och nervös att jag ska glömma ta bort ludd, inte polera maskinerna ordentligt eller, gud förbjude, strunta i att moppa golvet för där är så rent att jag inte skulle ha några problem att lägga mig på det. (Jag kommer nog strunta i att moppa golvet, ja)
Och titt som tätt måste jag klappra ner i mina hemmafrutofflor för att se hur det går. Maskinerna visar på tjugo minuter redan när man sätter igång dem, men så lättlurad är jag inte.
MEH! ÅHH! Det blir ju aaaldrig torrt! Nu har jag överskridit min tvättid med 28 minuter, om det nu inte fortfarande är så att man får ha torkrummet en timma över utsatt tid. Men det vet jag inte om det gäller här. Och torkställningen i lägenheten är redan knökfull med torktumlade fuktsvampiga strumpor och underkläder. I torkrummet hänger sjuhundra lakan, tröjor och lite mera underkläder, även de torktumlade och svampblöta. Jag pallar inte det här, jag är skiträdd för tanterna i huset trots att jag är styrelesen (i det här huset alltså). Eller kanske just därför. Som sekreterare i styrelsen får man verkligen inte göra ett endaste fel. Och tänk om de klagar och på nästa styrelsemöte kommer alla mina styrelsekamrater ställa sig upp och peka på mig och taktfast ropa:
Shame on you! Shame on you!
Shit nu är det 31 minuter sedan tvättiden tog slut och nu vågar jag inte längre tänja på torkgränserna. Det får bli tvättapåhusvangssemester-inredning här hemma i helgen. Så mycket fick jag för planen på fredagsfint.
Det känns alldeles exotiskt att tvätta i tvättstugan. Fascinerande att hela tvättberget faktiskt får plats i två maskiner. Och jag blir lite rädd och nervös att jag ska glömma ta bort ludd, inte polera maskinerna ordentligt eller, gud förbjude, strunta i att moppa golvet för där är så rent att jag inte skulle ha några problem att lägga mig på det. (Jag kommer nog strunta i att moppa golvet, ja)
Och titt som tätt måste jag klappra ner i mina hemmafrutofflor för att se hur det går. Maskinerna visar på tjugo minuter redan när man sätter igång dem, men så lättlurad är jag inte.
MEH! ÅHH! Det blir ju aaaldrig torrt! Nu har jag överskridit min tvättid med 28 minuter, om det nu inte fortfarande är så att man får ha torkrummet en timma över utsatt tid. Men det vet jag inte om det gäller här. Och torkställningen i lägenheten är redan knökfull med torktumlade fuktsvampiga strumpor och underkläder. I torkrummet hänger sjuhundra lakan, tröjor och lite mera underkläder, även de torktumlade och svampblöta. Jag pallar inte det här, jag är skiträdd för tanterna i huset trots att jag är styrelesen (i det här huset alltså). Eller kanske just därför. Som sekreterare i styrelsen får man verkligen inte göra ett endaste fel. Och tänk om de klagar och på nästa styrelsemöte kommer alla mina styrelsekamrater ställa sig upp och peka på mig och taktfast ropa:
Shame on you! Shame on you!
Shit nu är det 31 minuter sedan tvättiden tog slut och nu vågar jag inte längre tänja på torkgränserna. Det får bli tvättapåhusvangssemester-inredning här hemma i helgen. Så mycket fick jag för planen på fredagsfint.
torsdag, januari 10, 2008
Bildat
Jag sitter och ska skicka en jobbansökan. (Ja, jag fick faktiskt tummen ur och skrev både den och annat som skulle skrivas, men det är ännu ytterst osäkert om jag kommer ge mig iväg för att skriva ut och posta den idag.). Det är till ett jobb jag gärna skulle vilja ha om det på något sätt visar sig vara bättre än det jag tänk att jag ska få, men är det som jag tror kommer det vara val nummer två eller tre. (Haha lika bra att gå in med en kaxighet och lita på att jag ska få alla jobb jag vill ha. Vid diskussioner om flytt för ett tag sedan råkade jag slänga ur mig något om att jag tog för givet att den stadens botansiak trädgård skulle kasta sig över mig och jag skulle kunna ställa både det ena och andra kravet... och nej, vi ska inte flytta).
Men så fick jag in impuls. Och började fundera på om jag kanske skulle bifoga en bild. Som ett pick me! pick me!-tricks, eller i alla fall för att ha lite större chans att bli ihågkommen. Jag som brukar bli arg över jobbannonser som efterfrågar bild och jeansmått, men det är ju en annan liga. I det här fallet skulle det vara en yrkserelaterad bild. Så de får bildbevis på att jag kan jobba. Eller i alla fall låtsasjobba framför en kamera.
Vad tror ni? Är det bra eller dåligt att ha en bild bifogat till sitt personliga brev, om detta inte är något som krävs i annonsen?
Men så fick jag in impuls. Och började fundera på om jag kanske skulle bifoga en bild. Som ett pick me! pick me!-tricks, eller i alla fall för att ha lite större chans att bli ihågkommen. Jag som brukar bli arg över jobbannonser som efterfrågar bild och jeansmått, men det är ju en annan liga. I det här fallet skulle det vara en yrkserelaterad bild. Så de får bildbevis på att jag kan jobba. Eller i alla fall låtsasjobba framför en kamera.
Vad tror ni? Är det bra eller dåligt att ha en bild bifogat till sitt personliga brev, om detta inte är något som krävs i annonsen?
Tummen ur avsnitt sjuttielva
Jag har väldigt få saker som jag måste göra. En del som jag borde, men inte mycket egentligen. Det kan vara lite skriva, en och annan jobbansökan, kolla jobb, handla mat, hämta paket. Plus de saker som jag tycker att jag borde göra, som att plugga lite, träna, plocka och fixa.
Men jag får ingenting gjort. Försöker muta mig själv med att jo, om jag tar tag i den där jobbansökan nu, så kan jag få dricka kaffe till. Resultatet? Jag bloggar med kaffekoppen i högsta hugg. Och alla dessa saker som inte blir gjorda samlas till en liten stressklump i magen, där de tar ännu mer energi än om jag fått dem gjorda.
Är det här en slags arbetslöshetssjuka eller är det bara mig det är fel på?
Men jag får ingenting gjort. Försöker muta mig själv med att jo, om jag tar tag i den där jobbansökan nu, så kan jag få dricka kaffe till. Resultatet? Jag bloggar med kaffekoppen i högsta hugg. Och alla dessa saker som inte blir gjorda samlas till en liten stressklump i magen, där de tar ännu mer energi än om jag fått dem gjorda.
Är det här en slags arbetslöshetssjuka eller är det bara mig det är fel på?
Hänger kvar
Älskade Kenny Sparmeister!
Det verkar som om du är med mig ett tag till. Du hänger kvar, och efter lite kärlek och uppmärksamhet belönade du mig riktigt genom att orka hela programmet igenom. Och för det tackar jag dig från djupet av mitt hjärta.
En trilskande tvättmaskin är verkligen oroväckande. Men nu kan jag andas ut.
Det verkar som om du är med mig ett tag till. Du hänger kvar, och efter lite kärlek och uppmärksamhet belönade du mig riktigt genom att orka hela programmet igenom. Och för det tackar jag dig från djupet av mitt hjärta.
En trilskande tvättmaskin är verkligen oroväckande. Men nu kan jag andas ut.
En liten förolämpning
Som arbetssökande förväntas man registrerasitt cv på diverse jobbsökarsidor. Så det har jag gjort. Men det känns ju lite konstigt när man får följande matchningsmeddelande:
Hej Lisa!
Ditt CV: "Gröna fingrar med jord under naglarna" på MeraJobb.se har matchas mot jobbannonser som nyligen lagts in. Vägen till din nya framgång är bara ett klick bort.
Jobb
Arbetsgivare
Region/Inkom
Du pensionär!
Veteranpoolen AB
Västra Götalands län
10-01-2008
Lycka till.
Med vänliga hälsningar
MeraJobb.se
Jag tror inte jag får jobbet. Men mer om veteranpoolen finns här.
Hej Lisa!
Ditt CV: "Gröna fingrar med jord under naglarna" på MeraJobb.se har matchas mot jobbannonser som nyligen lagts in. Vägen till din nya framgång är bara ett klick bort.
Jobb
Arbetsgivare
Region/Inkom
Du pensionär!
Veteranpoolen AB
Västra Götalands län
10-01-2008
Lycka till.
Med vänliga hälsningar
MeraJobb.se
Jag tror inte jag får jobbet. Men mer om veteranpoolen finns här.
onsdag, januari 09, 2008
Allergen
Det har ju konstaterats att det är laktosintolerans som är 2008 års allergi. Det ska låglaktosas i långa banor. Mjölkmage är ordet på alla svullmagar. Visst, jag vill inte vara den som är den. Men jag vill ändå slå ett slag för citrusallergin som en alternativ trend. Det skulle göra det hela lite lättar för mig att motivera mig till avhållsamhet från alla dessa mestadels gulskalade frukter. Att liggga och klia mig på benen hela natten verkar inte vara nog motivation tydligen.
(p.s förlåt alla laktosintoleranta att jag driver med er allergi. det var taskigt.)
(p.s 2 jag vet att det är en banan på bilden och det ät inte en citrusfrukt)
tråk
Idag är jag så uttråkad att jag inte vet var jag ska ta vägen, vad jag ska ta mig till. Försöker fylla upp och göra tusen saker samtidigt, men det hjälper inte. Det som borde bli gjort blir ändå inte gjort.
EFIT
Det var inte bara tisdag och tisdagstema igår, det var ett foto i timmen också! Jag var lite halvinspirerad, men så här blev det:
8:30 jag vaknade och det var mörkt ute. Lika bra att gå coh lägga sig en stund till och läsa bok.
9:30 frukost med tidningsläsning (nej, det är inte läsk, det är c-vitamin+järnbrustablett)
10:30 Hurra diksbänken går att se igen! Den var tidigare begravd under disk. När ska det uppfinnas en diskmaskin som plockar i och ur sig själv?
11:30 Jag byter objektiv innan jag ger mig iväg till Fina Parken. Av åker mitt gamla 28-80, som har lite väl mycket tele för de fotona jag tänkt ta (som jag aldrig tog, för jag fikade istället), på åker det medföljande objektivet. ALltid lite nervöst att byta, och jag ser på bidlerna att objektiven är skrämmande dammiga. Inte en bra idé att förvara dem på vardagsrumsbordet tillsammans med diverse dammande garnprojekt!
12:30 Hög tid att gå, för att åka till Konstmuséet och Hasselblands. Idag är det i alla fall inte stängt!
13:30 fika i det aningens mörka, men rätt så fina konstmuseifiket.
14:30 På Konstmuséet får man inte fotografera. Men det är mycket man inte får här i världen. Smygfotar man är det dock inte lätt att få till ett bra ljus. Man kan ju inte använda blixt när det vimlar av securitasvakter...
15:30. Nej, ingen blixt alltså. Men ett skidkonstverk, där jag känner igen flera av skidorna från utsikten då man med hjärtat i halsgorpen skulle åka lift.
16:30 promenad hem och jag konstaterade att två dagars långpromenerande i gummistövlar inte är så bra för fötterna.
17:30 Jag handlade på skabbhemköp på vägen hem. Packar upp och lagar mat.
18:30 Maten, wookat med kokosmjölk och grön currypastasås, som blev alldeles för stark för min smak, är ändå uppäten.
19:30 jag virkar vidare på evighetsfilten, som nu börjar närma sig slutet.
20:30 kollar på koloniområdet Iris, som jag egentligen har svårt för, men inte kan låta bli att se då det trots allt handlar om kolonilotter.
21:30 vikrar lite till, och lägger ut filten för att fundera över designen. Jag är inte alls bra på att beräkna garnåtgång, men snart, snart är filten klar. Sedan är det kvart över läggdags.
8:30 jag vaknade och det var mörkt ute. Lika bra att gå coh lägga sig en stund till och läsa bok.
9:30 frukost med tidningsläsning (nej, det är inte läsk, det är c-vitamin+järnbrustablett)
10:30 Hurra diksbänken går att se igen! Den var tidigare begravd under disk. När ska det uppfinnas en diskmaskin som plockar i och ur sig själv?
11:30 Jag byter objektiv innan jag ger mig iväg till Fina Parken. Av åker mitt gamla 28-80, som har lite väl mycket tele för de fotona jag tänkt ta (som jag aldrig tog, för jag fikade istället), på åker det medföljande objektivet. ALltid lite nervöst att byta, och jag ser på bidlerna att objektiven är skrämmande dammiga. Inte en bra idé att förvara dem på vardagsrumsbordet tillsammans med diverse dammande garnprojekt!
12:30 Hög tid att gå, för att åka till Konstmuséet och Hasselblands. Idag är det i alla fall inte stängt!
13:30 fika i det aningens mörka, men rätt så fina konstmuseifiket.
14:30 På Konstmuséet får man inte fotografera. Men det är mycket man inte får här i världen. Smygfotar man är det dock inte lätt att få till ett bra ljus. Man kan ju inte använda blixt när det vimlar av securitasvakter...
15:30. Nej, ingen blixt alltså. Men ett skidkonstverk, där jag känner igen flera av skidorna från utsikten då man med hjärtat i halsgorpen skulle åka lift.
16:30 promenad hem och jag konstaterade att två dagars långpromenerande i gummistövlar inte är så bra för fötterna.
17:30 Jag handlade på skabbhemköp på vägen hem. Packar upp och lagar mat.
18:30 Maten, wookat med kokosmjölk och grön currypastasås, som blev alldeles för stark för min smak, är ändå uppäten.
19:30 jag virkar vidare på evighetsfilten, som nu börjar närma sig slutet.
20:30 kollar på koloniområdet Iris, som jag egentligen har svårt för, men inte kan låta bli att se då det trots allt handlar om kolonilotter.
21:30 vikrar lite till, och lägger ut filten för att fundera över designen. Jag är inte alls bra på att beräkna garnåtgång, men snart, snart är filten klar. Sedan är det kvart över läggdags.
Tisdagstema
tisdag, januari 08, 2008
Hälsa på
I dag var jag och hälsade på på gamla jobbet. Helt fascineradne verkade de faktiskt glada att se mig. Jag är nog lite skadad av mitt förrförra jobb fortfarande. (Där har jag fortfarande inte varit och hälsat på. Undras hur det ser ut nuförtiden. Undras om min tjänst är tillsatt.)
måndag, januari 07, 2008
Lite orutinerat
Inte helt rutinerat att planera museibesök en måndag. Alla muséer i Sverige är stängda på måndagar. Jag som trodde vi blivit riktigt kulturkoftor nu...
Vardagsedge
Vardags-livingontheedge. Bakar bröd med torrjäst som är alldeles för gammal.
Uppdaterat: Det ser bra ut i alla fall.
Uppdaterat2: Nej. Det var inte en bra idé. Använd inte tre månader gammal torrjäst. Brödet blir liksom lite stabbigt. Lite, för att inte säga mycket, degigt.
Uppdaterat: Det ser bra ut i alla fall.
Uppdaterat2: Nej. Det var inte en bra idé. Använd inte tre månader gammal torrjäst. Brödet blir liksom lite stabbigt. Lite, för att inte säga mycket, degigt.
söndag, januari 06, 2008
inte så nyttisch
Julen har verkligen inte varit en nyttig tid. Inte nyår eller därefter heller. Förfall och misär vad gäller mat- och dryckkaraktär. Vi har verkligen hamnat på fel bana.
Nu ikväll ville jag ha lite fika. Fruktsallad, kom jag på. Det är ju inte sååå onyttigt. Men i detta stim av onyttigheter hackade jag i choklad och hade vispgrädde till. Suck.
Nu ikväll ville jag ha lite fika. Fruktsallad, kom jag på. Det är ju inte sååå onyttigt. Men i detta stim av onyttigheter hackade jag i choklad och hade vispgrädde till. Suck.
Läskigt
Häromdagen inträffade något läskigt. Vi skulle äta kokt ägg. Samtidigt hördes ett konstigt ljud. Vi trodde det var från kylskåpet, för det brukar låta. Men nej. Det lite tickande, pickande, pipande ljudet kom inifrån ett av äggen. Väldigt läskigt. Och lite äckligt. Jag föreställde mig genast att det skulle komma ut en kyckling som skulle vara väldigt sur för att vi kokat den.
När vi tillslut vågade ta hål på skalet var det så klart ingen kyckling där. Inte ens en död. Det hade bara kommit in lite vatten som lät.
När vi tillslut vågade ta hål på skalet var det så klart ingen kyckling där. Inte ens en död. Det hade bara kommit in lite vatten som lät.
lördag, januari 05, 2008
Runt
Jag visste det. Det går runt i cirklar som möts någonstans. Någon som känner någon som känner någon som känner någon helt oväntad. Och så vidare.
Gamla barndomskamraten återfanns i vännerlistan hos föredetta arbetskamratens kompis. Äntligen har jag fått bevis för denna något svårförklarade teori jag har!
Gamla barndomskamraten återfanns i vännerlistan hos föredetta arbetskamratens kompis. Äntligen har jag fått bevis för denna något svårförklarade teori jag har!
fredag, januari 04, 2008
Expertråd
Jag har ett projekt, det har hållit på i snart ett år. Ett kjolanvändarprojekt. Men nu står jag rådlös.
Kära experter, nu undrar jag:
Är det för kallt att ha kjol på sig om det är nollgradigt och blåst/nästan storm?
Om man har ordentliga kalasbyxor och benvärmare och jacka som går nedanför rumpan alltså. Eller ska man göra som nästan på den gamla hederliga overalltiden och ta byxor utanpå hela kalaset som man sedan lite smidigt kränger av sig i hallen utan att välta ner några hatthyllor eller annat?
Kära experter, nu undrar jag:
Är det för kallt att ha kjol på sig om det är nollgradigt och blåst/nästan storm?
Om man har ordentliga kalasbyxor och benvärmare och jacka som går nedanför rumpan alltså. Eller ska man göra som nästan på den gamla hederliga overalltiden och ta byxor utanpå hela kalaset som man sedan lite smidigt kränger av sig i hallen utan att välta ner några hatthyllor eller annat?
Skynda spring
Jättefin utställning på Stadsbiblioteket; författarporträtt tagna av Ulla Montan. Spring och se, för den är slut imorgon! Se framförallt porträttet på världens snyggaste par: Paul och Siri! Och det är kul och ganska svårt att gissa vilka proträtten föreställer. Tur att facit finns. Ännu bättre hade varit om det funnits vykort eller posters. Då skulle Paul och Siri fått konkurrera ut vår bröllopsbild från sovrummet. Eller kanske inte riktigt.
torsdag, januari 03, 2008
Snyggt
I tidningen Dagens Arbetes senaste nummer finns ett bildreportage av fotografen Joakim Eneroth. Titta på det! Mycket snyggt, och lite läskigt. Titta här.
Och när du ändå är där, läs krönikan av Susanna Alakoski. Hon är bra.
Och när du ändå är där, läs krönikan av Susanna Alakoski. Hon är bra.
Tomt
Jag är inte den enda. Och det kunde varit värre. Men för första gången på åratal ekar det tomt på mitt bankkonto. Vilken äcklig tur att det finns ett sparkonto då.
onsdag, januari 02, 2008
Slängas
Imorgon ska vi rensa ut i förråden. Åka till tippen, slänga en massa. En gammal trasig soffa. En stol. En pall. 100 trasiga glödlampor. Och högvis med elektronik. Jag förstår inte varifrån all elektronik kommer. Så mycket gör vi inte sönder, så mycket nytt köper vi inte (eller jo kanske). Men nu ska den bort. Ingen med dvdspelare under sängen. Ingen mer hårddisk bland skorna. Inga mera lampor bland sladdar. Inga mer trasiga trimrar bland sladdarna. Inga mer sjuttielva mobilladdare. Åh, det ska bli skönt!
tisdag, januari 01, 2008
Tisdagstema nytt
Nytt för mig är att vara med på tisdagstemat. Att det är nytt år. Att jag har ny kamera. Och att jag tydligen har förmågan att få en orkidé att blomma på nytt, över ett år efter att vi fick den. Och så är den ju nyutslagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)