Karta tack!

GPs hemsida är ungefär den sämsta som finns. Mer rörig än min strumplåda. Mindre strukturerad än höstlöv i storm.

Det går inte att hitta någonting, någonsin. De gör reklam för sina bloggare i papperstidningen och slår sig för bröstet och tycker att de är så oootroligt moderna. På hemsidan letar man dock förgäves efter bloggarna. Klipp er eller skaffa er ett annat jobb!

Tekniskt

Papporna. De som finns häromkring. De som finns överallt, vad jag förstått. Här kommer de i gäng. Flockar sig utanför de engelska pubarna. Jag har anat en viss nördighet. Att det ska till lite teknisk finess. Har hört ryktas om mammatidningarnas pappabilagor fyllda med barnvagnsmodeller med specialeffekter.

Men. Att ha en cykeldator på barnvagnen. Det är att vara lite överentusiastisk, om jag som ickeförälder har rätt att uttala mig. Jag tycker om små saker som kan mäta saker. Dock inte när barnavårdandet blir till en prestigefylld sport, något som mäts i längder. I tid och teknik. När det krävs batterier. När sträckan är viktig. När det ska till diverse attiraljer, som om inte innehållet i vagnen vore stort nog.

Kära doktorn!

Min näsa har flippat totalt. Först så kliade det som satan på näsan hela natten, vilket väckte mig sjuhundra gånger. Nu känner jag konstiga lukter, som kanske inte finns. Hjälp!

Husmorsgympastik

Om man är en dålig person och inte tränar på sisådär fem månader, gissa då hur många muskler som försvinner?
Svar: Alla (i princip)
Om man sedan försöker bli en bättre person och går och tränar, gissa då hur många muskler man får ont i efteråt, som ett straff?
Svar: Alla (i princip)

Men nu är det igång. Uppladdningen inför Beach 2007. Eller snarare trädgårdsarbete säsongen 2007. För att vara riktigt säker på att gå i land med hela projektet, följde jag Ebba Fon Sydows träningsråd: Köp ett riktigt dyrt träningskort, så måste du använda det! Fast jag gjorde svennevarianten och köpte årskort på Friskis och Svettis. Vilket inte är helt billigt det heller, ur mitt perspektiv. Jag ska dock inte alls klaga, för jag känner ...oh aj inte känna efter... att förutom träningsvärk kommer det hela att resultera i snygghet, förnöjsamhet, och, sist men inte minst, en outsinlig källa till blogginlägg.

En första rapport från golvet:
Ja, det luktar fortfarande förbannat mycket svett om man inte går på dagens första pass.
En person sprang och skuggboxades i smyg, det var väldigt upplyftande.
Det är svårt, men det gäller att släppa prestigen med en gång.
Amy Diamond verkar vara den nya Lena Ph. I Svettis-sammanhang. Läs här om Lena Ph (vad bra jag skrev då)
Det är fortfarande inte roligt med överåriga funktionärsgubbar som drar gubbiga fertilitets-skämt istället för att berätta viktiga saker under informationsstunden
Det är trendigt att träna i diadem. Vad är det för fel på svettband?

VuxenHet

Jag har just besudlat min barndomstermos genom att hälla kaffe i den. Och en gång kaffe i termosen, alltid kaffe i termosen, alternativt nyponsoppa eller varm choklad med kaffe smak. Alla mina termosar är nu kaffebesudlade. Det finns ingen återvändo. Vuxenheten är här.

SPLOIIING dagens boktips

Det finns tre böcker. Som hänger ihop. Som tog väldigt lång tid att läsa, till och med för mig. Mittenboken är skittråkig. Men jag måste ändå befalla er nu, att läsa dem. Läser man alla tre förvandlas det mittentråkiga till något alldeles underbart. De tre bli en perfektion. Och man lär sig saker, som man sedan kan ägna resten av livet åt att fundera på om de är sanna eller inte.

Läs Jan Kjaerstads Förföraren, Erövraren och Upptäckaren. De är dessutom snygga på ett alldeles eget vis.

Lögn och förbannad dikt?

När jag var... eh yngre, var jag inblandad i en diskussion om te. (När jag kom hit var jag tvungen att saol:a te. Och det verkar stavas te. Jag stör mig alltid så på folk som stavar fel på te.)

Det hela gick ut på att jag ansåg mig veta att "de" använder det finaste teet till löste, och skrapet var det de hällde ner i påsarna, för där syns ju inte att det bara är lite flagigt spint och småsten. Men någon annan hävdade att jag hade helt fel. Att det var det fina teet som hamnade i påse, för att flest dricker det (?), och att det är lösteet som är spillet som blivit över från påstefyllningen.

Det här tänker jag på varenda gång jag ska göra te. Det blir ungefär varannan gång påste och varannan gång löste när jag gör te. Men tanken går alltid åt samma håll. Hmmm visst hade jag rätt, egentligen...

Nej tack

Gissa vilka som nyss ringde? Jo. Bredbandsbolaget. Här uttryckte jag för första gången min inte så stora glädje över deras telefonsamtal. De har nu ringt nio gånger på två veckor. Dessutom är det oftast en ohyfsad slyngel som ringer. Han har till exempel släng luren i örat på mig. Men de varierar sig. Idag lyckades jag få honom att säga okej när jag för nionde gången förklarade att nej, den de söker är inte hemma på dagarna så det är ingen idé att ringa, och förresten så är vi inte ett dugg intresserade och ring ALDRIG mer hit. Det vore ju trist om vi skulle bli tvugna att byta leverantör.

Uppdaterad:
Nämen, se där. De ringde en gång till. Elva gånger, elva nej, elva tillfällen de fick vara idioter. Jag börjar tro att de aldrig kommer sluta ringa. De har helt eneklt inget sådant alterantiv i sina datorer. Losers.

Lyteskomik

Min politiska kampvilja sträcker sig nuförtiden inte så mycket längre än att jag upprörs över djurägare samt att jag å det bestämdaste protesterar mot kortförtrycket vart det än visar sitt fula tryne. Därför var det beklämmande att se Åsa Sandel boxas mor Tiffany Carter i lördags på den första proffsboxningsgalan. Tiffany (bara namnet, hur tuff boxare kan man vara om man heter Tiffany?) var ungefär hälften så stor som Åsa Sandell, men kanske dubbelt så bred. Och allt utmynnade i någon slags lyteskomik. Jag använde mig kanske av varenda härskarteknik som finns, när jag skrattade ut Lilla Fröken Carter. Osysterligt värre, oss kortingar emellan. Men oundvikligt.

Trögt

Jag har aldrig varit på filmfestivalen. Så det så.


(Ibland går det lite trögt, och jag har aldeles för höga ambitioner och krav. Då är det lika bra att snacka skit hela dagen. Idag är en sådan dag. Förvänta er inget välformulerat. Se inte fram emot uttänkta ordvitsar. Kommer de, så kommer de spontant.)