Andlig Spis

Idag har jag varit i kyrkan. Trots att det varken var begravning, bröllop eller dop. Det har nog aldirg hänt förut.

Det var Johnny Cash-mässa. Riktigt, riktigt bra. Men jag blev inte ett dugg frälst. Inte ens av K G Hammar. Kanske bara lite småimpad i Ebbot.

Bästa krönikören

Stackars er som inte har GP. Fredrik Askerup skriver som vanligt bästa krönikorna, men idag var den extra bra. Om facebook och Carl Bildt. Mycket rolig.

Imorgon blir det äntligen äntligen bokmässan, då ska jag nog köpa hans bok.

Min

Min fina, fina park. Hur ska den klara sig utan mig?

Slut

Säsongen är officiellt slut. Nu är det vinter.

Jag firar med att dricka sommarens sista Samuel Adams Summer Ale. Den slinker ner lätt.

En fråga

Tjuvlyssnat, eller tja, upplevt:

En man i femtiårsåldern står stolt och presenterar det nöjesfält han är chef på. Han har rosa skjorta, mörkmarinblå kavaj, ett brett flin och pondusmage. Efter att ha manglat ett tag utan att någon lyssnat avslutar han med:
Några frågor?

varpå någon i publiken svarar
Ska vi kn***a?

Det kom så roligt att jag har gått som en tossig på stan och skrattat högt för mig själv resten av dagen.

Imorgon

Jag vill hänga på bokmässan, bland de lite roligare brenchmänniskorna, insnyltad utan att ha där att göra. Jag vill känna det lite pirriga nervösa när jag betalar den ohyggligt dyra biljetten om huruvida de just det här året kommer säga att
nej, men du hör ju inte till branchfolket, du är ju bluff och båg.
Jag vill gå där och äta småäckligt godis, få ont i fötterna och svära över att jag har för mycket kläder på mig och med mig. Möla ryggsäcken full med gratispennor, äpplen och brochyrer. Och tidningar och böcker. Och årets pettsonochfindusalamacka. Dricka dyrt kaffe och äta muffin som inte hunnit bli torr. Låtsas att jag hör till.

Men nej. Imorgon ska jag skyffla grusgångar hela långa dagen (ända fram tills vi ska på nå´t jippo). Kunde inte min näst sista dag varit igår?

Tre

Tre dagar kvar på säsongen. Tre dagar kar för er att hålla ut. Sedan kanske det blir lite kvalité här. Eller kvantitet.

I verkligheten och på datorn

Imorgon kommer jag att träffa en viss annan bloggare på riktigt. Ska bli väldigt spännande och läskigt. Jag undrar om han kommer att känna igen mig, och jag honom, innan vi formellt presenteras. Och vad för intryck jag egentligen gett på någon som hittills "bara" har läst här. En som bara sett den oprofessionella delan av mig.

Snart kommer det även att bli tvärt om. Kollegan ska få bloggadressen, efter en hel sommmar ihop bland poa och hemerocallis. Det känns som att dela ut ett förtroende. Eller kanske bara avslöja att jag gör mig bättre i text. Det intressanta är att kollegan brukar höra på mig när jag berättar något som jag även har bloggat om. De skrivna formuleringarna kommer även ur munnen. Jag förstår det inte, men han träffar ofta rätt. En som nästan bara sett den professionella delen av mig.

Jag vet inte vad som känns läskigast, men jag tror att man känner mig bättre om man läst här. Jag skulle vilja gå in i dessa herrars hjärnor och se vad de tror om mig, före och efter. Men det är det enda jag vill veta. Jag skulle inte snoka runt något mer, när jag ändå var där.

Småfnissigt

Min nya nervklämåkomma gör att jag får oändligt ont när jag skrattar. Det fick mig tillslut att undvika de allra roligaste på jobbet, ta det säkra före det osäkra och gå omvägar omkring vissa kollegor. För att jag vet att det är kört på skrattfronten annars.
Tyvärr glömde jag bort det hela när jag kom hem, och oförsiktig som jag var klickade jag glatt fram Livet och Helsingfors. Det skulle jag inte gjort. Ajajaj. Det urartade i ett slags panikskratt.

Och självklart. Får man inte skratta så gör man det. Det fnissas nästan konstant nu.

Kläm

Jag har en nervkläm som gör att det känns som om jag brutit tre revben och nyckelbenet om jag andas djupt. Spexigt!

Hoppsan

Plötsligt finner jag mig själv klickandes runt bland traderas digitala systemkameror. Farligt farligt!

Brett sortiment

Gitarrfodral
Elektrisk gräsklippare
Guldskärp
Jägarjacka
Stämplar
Miniväxthus
Buskar i pappkartong

Netto har verkligen inte bara matvaror.

Tjuvlyssnat

-Jamen, nuförtiden är typ Depeche mogendans.
-Tyst! Tyst!

Tjejhelg

I morgon ska jag på tjejhelg med min mor och min farmor. Det kan ju ni vara avundsjuka på!

Stora Dagen

Ska man inte ta alla tillfällen i akt att fira? Ligger inte det lite i tiden? Med vardagslyx och så?

Namnsdagarna då. Har alla glömt bort dem? Varför får ens namnsdag bara vara viktig när man är femochetthalvt, inte när man är tjugoåttaochetthalvt? Nu har ju jag lyxen att ha en Farmor med stenkoll och dessutom sms-skickar-kunskap, så jag har redan blivit uppvaktad. Men alla andra? Varför är det så ute med namnsdagar? Jag vet att det blir orättvist för inte alla har en namnsdag blablabla, men då finns ju menlösa barns dag och kanelbullens dag att fira på för dem. Jag börjar bli orolig att hela namnsdagsgrejjen, denna fina firarkultur med doft av femtiotalshemmafru, snart kommer att försvinna.

EN liten bakelse för en själv och alla ens namnar en dag om året är väl inte för mycket begärt? Eller två dagar då, om man är en mellannmansinnehavare eller dubbelnamnare. Har man haft ovanligt generösa föräldrar kanske man till och med får tre.

Inte

Fortfarande inte härdad av regnet. Varenda skur blir som droppen som får mig attt koka över. När det regnar numera lägger jag all energi på att vara arg på att det regnar, inte konstigt att man blir trött efter jobbet. Idag fick en del av ilskan utlopp på en stackars buske. Om ni ser en massakerad, söndersågad sak i Fina Parken så vet ni att det är jag som varit framme. Tur att det bara är sju dagar kvar på min säsong. Det kanske till och med blir uppehåll en av dem.

Tipsa oss!

Sådär. Ett styck Köpenhamnsemester bokad!
Förutom de långa rader av mikrobryggerier vi ska besöka, samt Köpenhamns Botaniska Trädgård, vad har ni för tips? Vad ska vi inte missa? Vad ska vi se till att missa?
Vi ska vara där i fyra dagar i mitten av oktober.

I hamn

I vår frys befinner sig just nu fler matlådor än vad jag har dagar kvar att jobba den här säsongen. Otroligt lyxigt och bra. Det här har nog aldrig inträffat förut. Jag är nöjd.

många besök blir det

Oj. 30 000 sidladdningar. Inte illa. 30 017 närmare bestämt.

Rika svin i trädgårdsbranchen

Snart kommer det bara vara borgarkärringar som har råd att utbilda sig med än en grundutbildning inom trädågrd. Speciellt när de kurser som hade kunnat komplettera de vanligaste grundutbildningarna, kostar 109.000 kr/läsår. Eller när deltagande i de delar av en KYutbildning som skulle kunna komplettera bra inte bara ger a-kasseförlust, utan även måste finansieras privat. SCN-berättigande högskoleutbildningar inom trädgård finns bara på ett fåtal ställen, och det är långt ifrån alla som kommer in. De kräver oftast extra år på komvux för att man ska vara behörig, om man inte hade turen och gick rätt på gymnasiet. De flesta som utbildar sig inom trädgård gör det inte som tonåringar, utan har kanske redan tagit ett antal csn-terminer redan innan, vilket inte lämnar många kvar, speciellt inte om man med detta låglöneyrket ska ha råd att betala tillbaka lånen.

Och med de nya a-kassereglerna, som ger en säsongsanställd en a-kassa på 80% av 8000 i månaden, som mest, är det bara de som blir försörjda eller har högvis med pengar på banken som kommer att ha råd att jobba säsong. Den a-kassersättnignen riskerar dessutom att sänkas snabbt, då man om man vill ha möjlighet att få säsong även kommande vår inte kommer att räknas som ordenligt arbetssökande. Och då straffas man med sänkt a-kassa.

Branchen kommer snart inte ha några bra säsongare kvar. Skyll er själva när landets parker och offentliga trädgårdar kryllar av Gudrunsjödentanter, som aldrig hållit i en spade, men däremot har långa naglar och ett fett bankkonto. Kvalitén kommer knappast höjas.

Nödvändig shopping

Nu ska det aldrig mer bli någon marmelad med wertheskolakonsistens. Jag har köpt en hushållsvåg! En riktigt riktigt fin en! Även om den kanske inte är så exakt och precis, väger den nog bättre än mina jämförelser genom att hålla olika saker i händerna.
Jag slog också till på sex stycken glas som jag tror kan funka som whiskyprovarglas. Så att vi kan vara fler än två på vår provning i höst som vi kanske ska ha. De ser likadana ut som de vi redan har, förutom att de har kortare fot. Men de får bli en present till Rekan. Vi ahr en uppdelning här hemma. Han får shoppa så många specialglas han behöver och jag får shoppa så mycket snyggporlsin som jag behöver. Så om jag ger bort dem till honom har jag mer kvar i porslinsshopparkvoten.
Och så låg det garn där och bara läskades. Det fick jag dessutom på köpet. Sisådär strax över 200 g, vet jag nu. Alltsomallt 100 spänn, och jag känner att jag är farligt nära att trilla in i ett loppisberoende.

smått och gott

Jag läser programmet till bok- och biblioteksmässans mat- och trädgårsspecial. För de föredragen behöver man nämligen inget tokdyrt seminariekort. Inom mat-delen blir jag sugen på att lyssna på Mia Öhrn som pratar om klassiska kakor, (jag ser såna där med hallonsylt och glasyr, snedskuran, framför mig.) Jens Linder om långkok för det passar bra när man ska vara arbetslös och hemmafru och så klart Paulo Roberto som ska prata om kokboken Mina fastrars mat. Jag har ett slags hatkärlek till Paulo Roberto. Mest hat, men efter hans insats i Milenniumtriologin (som visserligen 1, inte är på riktigt och 2, inte är hans bedrift) så blev det lite, lite kärlek.

marmelaaaaad!

Jag är lite piggare. Så husmorskomplexet drabbar mig. Först gör jag rabarberkräm. Men den slukar bara en tredjedel av raberberlagret i kylen. (Frysen är proppfull av bland annat just rabarber, så att frysa in är inget alternativ). Så då ger jag mig på rabarber- och vaniljmarmelad. Gör så mycket sockret räcker till. Det är inte precis GI-korrekt, lika mycket socker som rabarber, men man behöver ju inte möla i sig hela burken på samma gång, om det inte är som lördagsgodis.
Men så stoppar jag fingret rätt på vaniljstången som jag försökte fiska upp. Och såklart var den skållhet. Saker som kommer direkt ur kokande grytor brukar vara det. Dumma, dumma mig.

Allt blir dock lite på känn, för jag har ingen hushållsvåg. Trodde aldrig att jag skulle bli så vuxen att jag kände behov av en hushållsvåg, men det gör jag. Fast varför inte, jag har ju till och med egen olycksfallsförsäkring. Hur mycket väger rabarber? Vad är det för densitet? Är en halvliter ett halvt kilo? Nä, inte riktigt, rabarberkrakarna känns ju lättare än vatten. Jag tog sockerpaketet, där det var kvar lite mindre än 500g, i ena handen och rabarberna i andra. Mycket vetenskapligt. Jag tror dock att jag lätt skulle kunna haft mer rabarder. Typiskt, det ligger fortfarande rabarber kvar i kylen. Istället får det koka lite längre.

Receptet är:
1 kg rabarber

1 kg socker, (gärna en del muscavado vilker jag tog eftersom jag dels tycker om kombinationen rabarber och dels behöver bli av med min stenhårda muscavadoklump.)

2-3 vaniljstänger

Putsa, rensa, skär. Dela vaniljstängerna och skapa ut kärnorna. Häll allt i gryta. Koka på svag värme, rör ofta. Första 20-30 minutrarna under lock, sedan utan lock 40-60 minuter. För mig tog det 25+70 minuter, men det var nog för att jag hade i lite för lite rabarber. När det är marmeladkonsistens är det klart.
Häll på rena, varma burkar. Det blir lite minre än två burkar av honungsburksstorlek.

Uppdaterad:
Oj. Jag gjorde visst inte marmelad, utan snarare någon slags rabarberkola. Nästan omöjlig att få upp ur burken, visade det sig. Hahaha. Från och med nu ska jag se till att provsmaka innan jag skryter om vad jag lagar och bakar. Om ni mot all förmodan fortfarande vill följa det här recepetet, jag kan försvara mig med att det kommer från Rosendals, så se till att inte låta marmeladen koka för länge och ha rätt proportioner.

böcker finns

Jag har registrerat lite nya böcker på bookCrossing. Kolla här om du är intresserad. Innan jag släpper dem någonstans.

städblogg

Jag är förtjust i husmorstips och städlitteratur. Det är bara att erkänna. Jag äger de böcker som finns att äga inom området.
Den här bloggen, om städning, hade kunnat vara perfekt om den inte var så... ful, eller jag menar rosa.

slemmohosto

Jaha, men så praktiskt. Jag slemmar igen helt så fort jag lägger mig ner i mer än fem minuter. Ja men då är det ju lätt att sova.

Jag som ville gått på loppis idag. Konsumerat lite fint. Och producerat saker. (Fina och fluffiga sjalar). Nu blev det bara några fula varv på evighetsfilten.

Skitdag!

Finaste fina

Jag är mycket förtjust i snygga anteckningsböcker. Men när jag väl har dem, vågar jag knappt skriva i dem av rädsla för att ångra mig, för att jag kanske kan komma på något ännu bättre att ha dem till.

De här var hur som helst de snyggaste jag sett på länge. Men för 32 dollar kommer de förmodligen aldrig att bli använda.

snyggskåne

Hovs Hallar och Kullens fyr. Vill man se de mer trädgårdsrelaterade bilderna från studieresan får man kolla på balong-och-koloni-bloggen.

lokal mat

På jordbruksskolan blev vi uppfostrade att köpa svenska råvaror. För att gynna det fåralet bönder som finns kvar, för att det är idiotiskt att frakta saker väldigt långt när de kan produceras nära, för att eu är dumma och för att svenska bönder använder mindre gifter än andra länders, även om det inte är kravmärkt. Ungefär så.

Nu har det dykt upp ett nytt fenomen i matvaruaffären. Det hypas KRAVodlat och ekologiskt. Och det är absolut inget fel med det. Jättebra. Om det inte vore för att inget av det krav-märkta, eller på annat sätt ekologiskt märkta, i det här fallet, är från Sverige. Det skrivs inte ens ut ursprungsland, men jag var besvärlig nog att fråga.

Jag kan inte med bästa vilja tänka mig att det är bättre att köpa fyra plastinpackade "ekologiskt" odlade äpplen som har kommit hit med flyg från Nya Zeeland. Inte när det är säsong för svenska äpplen. Möjligtvis skulle man kunna se det som att man genom den där konsumentmakten, som jag är väldigt skeptisk till, gör att de NyaZeelänska bönderna får bättre arbetsmiljö. Men det bär mig ändå emot att köpa mat från så långt bort, bara för att det är påklistrat en etikett att vara stolt över när man äter frukt offentligt, bara för att känna sig duktig.

Sjuk igen

Och det blir som en liten ångestklump i magen. Jag hade verligen tänkt att gå till jobbet och martyrjobba ett tag, men vände på tröskeln när jag insåg att jag inte skulle fixa ens att ta mig dit. Det suger verkligen att vara den enda icke-lasade säsongaren. Att inte vilja vara borta, för att man måste vara så himla superperfektduktig hela tiden för att ha en chans att få komma tillbaka nästa år.

hemma igen

Jag har varit på studieresa med jobbet. Väldigt fint och bra på alla sätt.

Jag har blivit sjuk igen också. Är det så illa att sommaren var så dålig att alla blir sjuka nu när det börjar bli höst?

Åtta saker

Saring utmanar! Och jag är inte sen, eller jo lite kanske, att haka på. Har för mig att jag har varit med om den här utmaningen förut, och jag vet inte om jag har åtta spännande fakta att berätta om mig själv, men eftersom jag inte minns gör inte ni det heller.
Reglerna: Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg som innehåller åtta fakta eller vanor om en själv. I slutet av inlägget utmanar bloggaren fyra nya personer. Glöm inte att lämna en kommentar om utmaningen i deras kommentarrutor på deras bloggar, så att de vet att de har blivit utmanade.

1. Jag äter alltid frukost både hemma och på jobbet.

2. Jag har extremt låg toleransnivå vad gäller djurägare. Extremt låg. Tittar man inte noga, skulle man lätt kunna tro att jag föraktade dem allihop.

3. Jag brukar inte drömma mardrömmar till följd av filmtittadne, men natten till idag innehöll både zombies och halvruttna kroppar brevid mig i sängen, och detta innan jag sett 28 veckor senare.

4. Jag är en mästersnoozare utan dess like.

5. Jag försöker vara en stolt cykelhjälmsbärare, även om det är svårt. Tycker alltid att människor som inte har hjälm är lite dummare än resten.

6. Jag brukar komma på mig själv med att fnysa åt diverse moden, för att sedan glatt anamma dem ett halvår för sent.

7. Jag kan inte dyka. Det var omöjligt att lära sig innan tålamodet tog slut.

8. Jag faller lätt för diverse prenumerationserbjudanden. Allt för lätt. Det prenumereras på många tidnignar i det här hemmet. Många och lite konstiga.


Sådär. Utmaningen avklarad. Jag utmanar i min tur Helena, Sericea, Trams och gnäll och Rekan.

klubben

Vi har varit på ölprovning idag. Det kanske kommer en seriös rapport på Rekans blogg senare.

Jag var lite orolig ett tag att jag hamnat på något mansseparatistiskt jippo arrangerat av ölmagarnas riksförbund. Men så var det inte. Öl nummer ett var god, två, tre och fyra sådar. De luktade kålpudding. Kanske inte så konstigt, när temat var oktoberfest. Tyvärr inte en tyrolerhatt så långt ögat nådde. Och mitt hår räcker fortfarande inte till flätkringlor. Dock kan jag från och med nu stoltsera med ett medlemsskap i ölfrämjandet. Medlemskortet får ligga brevid motorsågskortet. I skrytmachofacket.

gonatt

Har varit på puben. Hemma 21:45. Alldeles lagom. Kvart i läggdags. Jag är arbetare. Jag är trött på fredagar.

roligt ord del tre kanske?

Rondellhundskonflikten.

Tre ord man aldrig skulle kunna tänka sig ihop.

svag karaktär

Jag känner hur mitt motstånd blir, om inte svagare så snart ändå överröstat. Har varit inne och tjuvkikat. Och fast än att jag inte har någon som helst lust att ta upp kontakten med till exempel HD från min mellanstadieklass så kanske det får bli ett konto på facebook ändå. Ifrånkopplat från bloggen. Och med mitt nya efternamn, som gör mig om inte mer anonym, så i alla fall mer svårspårad av läskiga kompis från förr.

muff

Den här sidan är lite farlig att hitta för en sådan hemmafruwannabe som mig. Som inte riktigt kan vara still hemma en hel dag utan att baka något. Den senaste vekcan sjukhemmavaro har resulterat i bröd, rabarberkräm, rabarber- och päronpaj, diverse middag (som inte är lika roligt att producera) samt muffins.

Jag gillar speciellt funktionen där man kan söka på enstaka ingredienser, och att de verkar ha många allergi-alternativ.

Idag blev det muffins med päron och kardemumma. Men de är inte provsmakade än. Ska med på bäbisinspektionsvisit!

onöjd

jag blir alltid så nervös när jag fotar klotter. Att någon, aka polisen ska åka förbi och se mig och tro att det var jag. Det var inte jag!

bilar

Jag har gått och känt mig viktig hela dagen för nu ikväll har jag minsann fått äran att barnvakta. Den bästa ungen dessutom. Det har körts bilar. Spelats på kastruller. Lekts krabba. Tittats på både Bollibompa och film. Byggts med lego. Fnissats. Och ett ljud av missnöje ljöd när mamman kom hem igen. Det skulle kunna varit unisont.

Upp till röka!

Upp till kamp. Nja, jag vet inte jag. Jag tycker replikerna sög. För mycket skakig kamera. För osympaisk huvudperson, en av dem. Och så har jag ju ett peterbirro-hat långt inne i ryggmärgen, härstammat från bok- och biblioteksmässan -94.

Men. Historian är bra. Miljöerna är bra.

Jag tycker lite synd om skådespelarna som tvingades bada på äckelstranden vid Röda Sten. Och jag undrar, rökte man verkligen så extremt mycket dåförtiden?

Nu hör jag Fulman dissa Göteborg på tv. Och jag blir så där upprörd som bara göteborgare blir. Lokalpatrioter är vi, hela bunten. Kanske mest av allt vi inflyttade jävlar från Mölndal.

Forskat

Jag har luskat lite. Eftersom gårdagskvällen bjöd på inte så lite framtidsångest, började utforskningaran så fort jag gått upp imorse. Jag har letat lämpliga karriärskliv. Luskat bland kurser och konstiga skolor. Läst om stipendier. Läst, läst, läst och ratat. Det finns inget som passar mig. Som jag vill. Som känns möjligt och lockande och kan ge bättre eller mer jobb. Ingenting.


Jag vill ha ett jag där man, ibland, får ha riktiga kläder på sig. Som kräver strumpbyxor. Men ibland vanliga fristads och ylletröja. Och jag vill vara utomhus nästan jämt, och inte sitta still, men ibland kunna blogga från jobbet. Det är mina önskemål.

När?

Jag citerar, med viss förvåning, pod-prenumerations-reklam-texten till dagens Lantz i P1 (som jag ännu inte lyssnat på):

Slutligen pratar vi med den nye överintendenten för Forum för levande historia, som nu ska granska de brott mot mänskligheten som kommunistiska regimer har begått. När ska man granska de brott mot mänskligheten som kapitalismen ligger bakom?

911

Idag är en sådan dag när jag bara vill kura ihop mig i soffan till en liten boll. Så liten att jag får plats under den mycket gamla barnfilten. Men mat måste handlas, som vanligt. Jag hatar att handla mat.

Mmm

Rabarber- och päron paj. Mmmm. Men var jag tvungen att äta så mycket?

projekt

Jag har ett gigantiskt virkprojekt. En filt. I vuxenstorlek. Inte stor som ett överkast, men tillräckligt för att man ska kunna kura ihop sig under den i soffan. Den blir väldigt snygg, men hittills är den väldigt kort. Då får man väl ta och starta ett anant projekt också? Så länge? Det är dags att ge sig ut på stota internet och leta sjal-mönster! Och leta reda på vissa personers mobiltelefonstorlek, för att återigen producera mitt paradnummer virkade mobiltelefonfodral. Det blir bra.

matbloggar och kräm

Jag tittade på en repris av svt`s program Mat igår. Och det pratades om matbloggar. Det kanske man borde börja läsa? Hörde på P1´s meny där de intervjuade hon som har Kärlek, mat och folköl, för någtra veckor sedan, och hon lät ju otroligt sympatisk! Måste skaffa mig lite mer läsabloggar-tid med andra ord.

Innan dess gjorde jag rabarberkräm. Hur gott som helst.

Du behöver;

ca 500 g rabarber (4-6 stjälkar)
4 dl vatten
1 dl socker, varav cirka en amrsked är muscavadosocker
2-3 msk potatismjöl

Gör så här;

Skölj och skala rabarber. Skär i mindre bitar, ca 2 cm tjocka bitar.
Koka upp vatten och socker. Lägg i rabarber. Låt koka 4-5 min tills rabarbern delar sig.
Blanda ut potatismjölet i lite vatten. Häll i en stråle ner i kastrullen samtidigt som du rör om hela tiden. Låt krämen koka upp, när första bubblan kommer är den klar. Ta då bort kastrullen från plattan omedelbums.

Ät med mjölk! Jag tror att det skulle vara extremt gott med mandelskorpor till, men det fanns det inga i det här hemmet.