Ojsan

Trenden är obruten. Nu står jag här med två jobb. Ett jag vill ha och ett jag inte vill ha. Någon som är intresserad av det jag inte vill ha? Jag kan rekommendera er. Vad som helst, bara jag slipper. För jag tror att jag äntligen, äntligen är färdig med Fastighetsbranschen. I alla fall den här säsongen.

Hurra hurra hurra!

Nu blir det finlir och status för hela slanten. (Även om slanten, i det här fallet, är skrämmande liten).

Västeråsare

Snegurotjka tipsar om dagens viktigaste test, vlt`s Hur mycket västeråsare är du? Jag fick bara hälften rätt. och jag gissade ganksa mycket. Men så bodde jag ju också bara i Västerås i ett år. Jag hade bilivit lite rädd om jag haft alla rätt, hade jag varit tvungen att flytta då?

Utmanad

Saring, har en väldgit bra blogg. Dels är den rolig så där så man skrattar rakt ut, dels är den bra skriven som sjutton och får en att förstå och känna med, trots att det hon skriver om ligger väldigt långt ifrån det man någonsin varit i närheten av att uppleva.

Och nu har hon utmanat mig! Självklart bangar jag inte.

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18 rad 4,vad står det där?

Många föredrar att linda garnet runt fingrarna Det är en basic-bok om virkning. Inte speciellt bra, men snygg.

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan,vad rör du vid?

Vår pizzeriatapet eller ett supersnyggt tidningsställ, gjort av en kompis.

3. Vad såg du senast på tv?

Leende guldbruna ögon, eller möjligtvis Aktuellt precis efter.

4.Utan att se efter gissa vad klockan är?

9:45. Rätt svar 9:34, tror jag, men mobilklocka har den konstiga egenheten att den går mer och mer före.

5. Bortsett från datorn vad hör du just nu?

P1 från köket, på så där retligt tyst att man inte ritkigt hör vad de säger.

6.När du senast var ute vad gjorde du då?

I går kväll. Gick hem från Mariaplan.

7.Vad tittade du på innan du började med denna undersökning?

Min blogg.

8.Vad har du på dig nu?

Sunkkläder mestadels. Noppig kofta, GoDrowsy t-shirt(det är undantaget från sunket), underkläder, bruna joggingbyxor, egenvirkade tossor och dessa ständiga InterSport-strumpor. Vårt hem håller på att svämmas över av InterSport-strumpor.

9.Drömde du något i natt?

Säkert, men jag kommer inte ihåg.

10.När skrattade du senast?

Igår, på eller möjligtvis efter bio. Vi såg Linas Kvällsbok.

11.Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?

Loppistavla med två fiskare, stringhyla, marimekkohandduk som fungerar som tavla (det med björkar på), The Clash affisch, träfigur, bild på man med gevär.

12. Har du sett något konstigt på sista tiden?

Ja. Gran Canaria är konstigt.

13.Vad tycker du om den här utmaningen?

Bra. Förutom bokfrågan, den är lite konstig.

14.Vilken var den senaste film du såg?

Linas kvällsbok. Den var bra.

15.Om du blev multimiljonär-vad skulle du köpa då?

En större lägenhet. Någon som kom och gjorde matlådor om jag skulle jobba. Ett torp. Körkort till min man. Fred på jorden.

16.Berätta något om dig själv som folk inte vet om?

...Lång betänktetid... jag ångrar att jag opererade bort mellanrummet mellan mina två framtänder.

17.Tycker du om att dansa ?

Ja. Men helst inte ute på lokal.

18-19.Vad ska dina barn heta,pojke resp flicka?

Hugo resp Ellen kanske?

20.Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?

Nix.

21.Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?

Ingenting.

22.Vilka fem personer vill du ska svara på dessa frågor?

De som känner sig manade.

Rean 2

Jaha. Det tog ju väldigt lång tid innan jag shoppade på rean. Ståndaktigt av mig. Fast jag kunde ju inte veta att de skulle ha pocketrea på Billhälls. Det fanns en bok som verkade bra. Nu är den slut. Det är Brick Lane, och den blev min för 29 kronor. Och ja, den är i pocket.

Mera blogg!

Ytterligare en granne, och kompis på riktigt, har tagit sig i kragen och börjat blogga. Låt mig presentera: Greyhill. Välkommen till Berget.

Rean

Bokrean ja. I år finns inget som lockar mig så där värst. Inget som jag absolut måste ha. Jag kommer som vanligt ta en sväng när rean nästan är slut och shoppa upp mig på skrapet av rädsla för att missa något. Eller kanske smita förbi och köpa Monica Fagerholms Den amerikanska flickan.

Och som vanligt är jag sur för att det inte är pocketböcker det är rea på. Pocketboksreor är paradiset. (Jo, jag vet att det finns en del pocketrea på internetbokhandlarna, men det är inte samma sak)

Pocketböcker är bäst för att:
1. De är billiga
2. De är snygga
3. Man kan ligga på rygg och läsa mycket längre innan armarna börjar skaka
4. De får plats överallt (på charter kan man till exempel ta med sig fyra stycken utan problem)
5. De är lika stora så det blir snyggare i bokhyllan

För er som ändå tänker springa på rean de första dagarna, kan jag rekommendera:
1. Svinalängorna, en helt suveränt bra bok. Fast den finns så klart i det lite mer föredömliga formatet pocket också.
2. Den lille vännen. Som jag tidigare har rekommenderat.
3. Priset på vatten i Finistère. För att den är väldigt snygg.
4. Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden. För de är trots allt lysande underhållning. Trots orealismen och författarens lite gubbsjuka stil och världsuppfattning emellanåt blir lite för mycket.
5. Låt den rätte komma in. Rekommenderas framförallt till Per.
6. Städa! Av någon anledning, som vi nog inte ska analysera djupare, älskar jag böcker om städning, ordning och reda och husmorstips. Det här är en av de bästa.

Nu länkade jag alla böckerna från AdLibris. Det är inte nödvändigtvis för att jag tycker de är bäst, det är mest av bekvämlighetsskäl. Jag är tvärt emot lite skeptisk till dem, då de misshandlar sina böcker eller packar dem på ett icke fördelaktigt sätt. En gång fick jag en bok därifrån som var alldeles svart av oljig trycksvärta. Trist. Jag tycker mer om att köpa böcker som man kan gå och titta och klämma på innan man slår till. Även om det alltid är lyxigt att få paket.

Shoppa?

Går det bra imorgon ska jag köpa en ny väska. Och prickiga strumpor. Och kanske något mer.

Ja. Jag har läst modebloggar igen, jag erkänner.

For Your Info

Jo. Det var alldels lagom varmt. Skulle man lita på de stora temperatur och tid-visarna som fanns överallt så var det mellan 15 (på kvällen) och 28 som mest på dagen. Sol nästan jämt, och förutom första kvällen då det var storm så var det lagom blåst för att göra det specialroligt att bada. Och vattnet. Sisådär som när det är som varmast i havet här på sommaren. Perfekt med andra ord.

Hemlis

Och så, mitt i alltihop. En röst från förr på telefonsvararen, som resonerar om jag kommer ihåg eller inte. Klart jag gör.

Det är Fina Parken som ringer. De vill ha mig dit på intervju. Imorgon. Precis när jag glömt allt. Inte ett latinskt namn finns kvar i mitt huvud. Och de där kemiska begreppen, om jorden och näringen och... nitrifikationen! De är har knuffats så långt bak i huvudet att de nog ramlat ut. Sommarblommorna jag inte har koll på. Trenderna som gått mig förbi. Gödselberäkningarna. Grönsakerna. Gröngödningen. Det genuina hortikulturella intresset jag påstått mig ha som milt uttryckt har fått stå tillbaka den senaste tiden/året.

Och så det vanliga. Som jag vridit om hela natten. Innan ens intervjun var bestämd. Vad-ska-jag-ha-på-mig-och-vad-ska-jag-säga-om-mitt-gamla-jobb-och-varför-jag-slutade-där?

Ska jag ägna dagen åt råplugg eller ska jag lita på min charm och ägna dagen åt att titta på tv-serier?

Usch. Sådant här får man inte blogga om. Intervjuer som inte har varit än. Tankarna på hur perfekt det skulle vara. En uppmålad framtid görs så lätt, men är inte speciellt bra att lita på. Jag vet ju inte. Trots att jag ägnade tiden mellan två och tre inatt att göra listor på andra, lika meriterade eller mindre, som haft samma jobb. Och att tänka på hur glassigt det vore att ringa det där andra jobbet, det som jag har fått men som jag nu, så klart, blev skeptisk till igen, och säga tack men nej tack. Jag har varit så äckligt bortskämd och fått i princip alla de jobb jag har fått komma på intervju på. Det blir skrämmande efter ett tag. Någon gång vänder det. Förmodligen just imorgon.

Lite naket

På den väldigt långa, väldigt fina, lagom varma strand som bitvis mest såg ut som en autobahn för gående turistflockar, fanns en bit avdelad för nudister. Jag och Rekan bara gick förbi, jag lovar. Och jag är lite pryd av mig, så jag försökte diskret titta på havet istället. Mellan de som badade näck. En sak hann jag dock notera, så där i ögonvrån. De hade små... tält. Eller bassängformade tält. Som de låg i. En liten tältduksmur med botten emellan. Detta väckte två frågor.

1. Har nudister verkligen ännu större problem med företeelsen sand överallt?

2. Eller hade de ångrat sig lite. Kännt att nä, jag är gärna näck men i så fall vill jag vara det här i mitt tält så ingen ser?

Jo. Nu vet ju jag att nudister inte är det bara för att de vill visa upp hela sig för andra, utan kanske mer för att det är gött att vara naken och slippa krånglet med att byta om och blöta badkläder. Men ändå. Jag tycker det var lite roligt.

Bagageväska

Jag ska aldrig mer åka någon som helst stans utan ryggsäck. Jag ska aldrig mer ha en släpväska. Det är det mest opraktisika man kan tänka sig, och jag är väldigt nöjd med att jag är stor och stark nog att bära mina saker på ryggen. (Notera att jag måste vara ganska stark, med tanke på alla shorts jag envisas med att ta med mig). Med en släpväska kan man inte svänga. Inte tränga. Inte gå genväg. Inte komma fram. Det slutar alltid med att man blir förbannad och bär väskan, trots att den är så lång att det inte alls låter sig göras egentligen. Och om det råkar ha kommit lite snö, beter den sig som en spårvagn och kör inte alls, alternativt som en dysfunktionell plog.

Leve ryggsäcken, leve kommunismen.

(Tack för lånet av väskan Mamma, men jag vill inte låna den någon mer gång).

Bagageband

Bagagebanden. Finns det någn större källa till irritation? Nervositeten ligger i luften.

Tänk om just min väska har pajjat så jag får plocka mina trosor direkt från bandet och alla ser? Eller om jag missar min väska, inte för att jag inte känner igen den för jag har ju ett färgglatt band runt handtaget som i och för sig alla andra också har, utan för att jag inte hinner med att få av den, så den försvinner ut igen och doneras till de som arbetar på flygplatsen?

Åh, vilken tid det tar, kommer det inga väskor och undras vad man ska göra om ens väska är borta, vart ska man vända sig, måste man köpa fula trosor på flygplatsen med spets på? Och souvenirtandborstar och en deo som luktar tant? Eller får man bara vackert vänta, svälta och vara ofräcsch i några dagar? Hur är flygbolagens policy, hur länge anser de att man ska få klara sig utan sina väl valda kläder?

Oj. Där kommer ju väskan. Vilken tur att hela den hysteriska familjen med sina fem barn har radat upp alla, inklusive tvååringen som knappast gör någon som helst nytta, som väger mindre än minsta handbagage och når kortare än en taxfreepåse, men ändå är tillräckligt stor för att man inte ska kunna sträcka sig över, så att de effektivt blockerar precis hela bandet.

Så rullar väskan ut igen. Om man har otur. Och jag undrar om flygplatspersonalen har ett årligt lotteri i juletid där de lottar ut icke avhämtade från bandet i tid-väskor, eller om de kastar sig över bytet så fort det dyker upp. Eller paxar de kanske redan väskor när de slänger upp dem på bandet? Och speedar upp farten, för att vara säkra på sin vinst?

MVG

Vad duktiga ni har varit. Vad ni har skrivit. Det har tagit hela dagen att läsa igenom allt, min feedreader nästan exploderade. Tack kära ni.

Jag ska aldrig mer skolka från bloggläsandet i en hel vecka, jag lovar.

Hemma

Grannis/Grancan var skitbra. Ställföreträdande blogg, dvs pappersskrivbok, är full av smarta saker jag tänkt under resan. De kommer att redovisas senare. Och kameran är full av bilder.

Men vad är det för väder här egentligen? Tur att pappan ryckte ut som chaufför, tack Pappa!

Redo

För tredje gången på sex år har jag målat mina tånaglar.

Gång 1: Brorsnors student.

Gång 2: Mitt bröllop.

Gång 3: Charter!!!

Nu undrar jag bara vad man kallar Gran Canaria? Mallis heter ju Mallis, men Canaris? Nä.

Packad

Vad har man på sig när man latar sig i solen? Inte så mycket va? Men om jag inte kan välja... hur många shorts är överkurs och hur många är lagom? För första gången i mitt vuxna liv ska jag resa utan ryggsäck. Har lånat Stora Resväskan av mamma. Med hjul på och allt. Jag som hatar dragväskor. Speciellt när de dras av unga, pigga och snygga människor som mycket väl kan bära sina saker själva, egentligen. Men nu är det som så att min trogna ryggsäck, som adopterades efter en oviss framtid sista dagen på Hultsfredsfestivalen 1997 (?), har gett upp. Jag vägrar ta det som en pik att det är dags att bli vuxen och dra sin väska som alla andra mogna väskor, den här trippen är ett undantag.

Det svåra med att packa Stora Resväskan är att det får plats så mycket. Just nu ligger det fyra par shorts, en kjol och snart en klänning, och det är ju lite överdrivet för en veckas latande. Men jag kan inte rösta bort något av det. Tänk om jag spiller och sölar på mig varje dag?

Och strumpor, hur är det med strumpor? Jag har packat ner ett par ballerinas, ett par sandaler. Trots detta har jag med en hel hög strumpor. När ska jag använda dem? Fyrdubbla sockar på planet hem? Eller ska jag packa ner ytterligare ett par skor, som kräver strumpor? Förutom de jag åker i?

Och tvål. Hur mycket tvål gör man egentligen av med på en vecka? Om man som jag vägrar använda hotelltvål.

Böcker. En per flygning men där emellan? Två? Och vilka? Det får plats flera stycken i väskan. Och handbagaget har jag inte ens börjat på.

I min ryggrad finns en nedärvd packningslista. Men den gäller fjällvandringar. Och jag tror inte att vare sig stormkök, russin+blockchoklad eller liggunderlag är något jag kommer behöva på resan. Och framförallt har man inte lika mycket packningsmöjligheter inför en fjälltur.

Allt hade varit lättare med den gamla vanliga ryggsäcken. Men inte alls lika lyxigt, slappt och skönt. Och det ska bli skönt att slippa myggen. (Eller? Det kanske finns mygg där, vad vet jag) Och kängorna. Regnjacka tänker jag också strunta i. Det blir bra. Så får jag plats för ett par extra shorts!

Inte åkt än.

Men varför finns det ingen kaffeautomat på det här jobbet? Fast micron brukar vara precis lika äcklig som på vilken arbetsplats som helst. Tills jag lärde mig husmorstrickset med citronsaft. (ställ in en skål citronvatten i micron, kör tills det kokat en liten stund, låt stå så att det riktigt ångar in, sedan, vips, är allt fastbränt jättelätt att torka bort). Det ska jag utföra på min nästa riktiga arbetsplats. Fatta vad jag kommer få respekt! Eller kanske inte.

Semester

Vi drar till Gran Canaria imorgon. En veckas intensivt latande. Det ska bli så skönt.

Dagens husmorstips

Innan du börjar oroa dig blå över möglet som plötsligt antagit giganstiska proportioner i badrummet, kolla så att det inte är moppen som färgar av sig. Det var det. Och jag har fått svar på mysteriet över varför badrummet såg mer skitigt ut efter moppande än innan. Mopp-avlagringarna gick bort med mirakeltrasa, som numera är blå.

Lite

Lite fika kanske piggar upp?

Rekommendation

Idag rekommenderar jag: PMS-bloggen.

Barnslig

Jag har en skitfånig åkomma. För tre vekor sedan slog jag i lilltån i kylskåpet. Och ja, det gjorde så där satans ont som det bara gör att slå i tån. Värre än vilken killförkylning som helst. Gråtont. Men sedan gick det över. Jag tränade för fullt, gick massa promenader nästan varje dag. Tills i måndags natt. Då började det göra ont igen. Inte så mycket om jag bara går, men däremot om jag spretar med tårna. Fast det gör man ju inte så ofta, förutom när man ska känna efter om det gör ont eller inte. Det syns ingenting. Mina tår är rätt krokiga och buckliga redan från början.

Den här mesiga åkomman fick mig ändå ut på sjukvårdsupplysningens förlovade hemsida. Verkligen intressant, men allt som stod att finna om tåstukningar och benbrott och andra hemskheter handlade om barn. Och att barn skelett är annorlunda, och att man kanske ska titta på en tecknad film om hur röntgen går till innan man åker till doktorn med sitt barn.

Är det så att jag är den enda vuxna i hela världen som brukar slå i mina tår ibland? Nog för att jag känner mig lite barnslig eller pubertal emellanåt, men ändå? Ska jag titta på den teckande fillmen? Kan jag gå och träna ändå, vilket jag vill? Och visst får man som vuxen bara ignorera åkommor som dyker upp bara några dagar innan en solsemester? För det syns ju inget. Det kommer ju inget blod. Jag bestämmer att det är en liten stukning, och jag får träna så mycket jag vill, så länge det inte gör ont. Och sidvickningar med tårna är ju inte så viktiga.

Utbilda mig

Inatt drömde jag om en utbildning. En ettårig utbildning som handlade om kreativitet, textil och ritningsteknik (alltså hur man gör ritningar och kartor). Vilken extremt bra kombination! Säkert fick man klippa och klistra också. Och virka.
Den var alldeles gratis, man fick till och med betalt för att gå där. Och jag hade lyckats övertala min arbetsgivare som jag plötsligt hade att jag skulle få gå där. Och två av mina bästisar gick där redan. Enda nackdelen var att den låg i Borås.

Hmm. Undras vad de har att bjuda på för utbildningar i Borås?

Hjälp?

Finns det någon därute som har ett mönster och en enkel beskrivning på hur man gör en sådan här? Den är så fin, så fin. Och min skulle bli ännu finare, om jag hittar ett snyggt tyg. Och ett mönster.

Dagen idag

Det tog mig ända tills kvart i fyra på eftermiddagen innan jag förstod varför så många gick omkring med blombuketter och jagad blick.

Själv ska jag till Sjöfartsmuséet. Med pappa.

Tre tankar om tid

1. Tiden som jag idag lyssnat på Karin Alvtegen "Skam" och förfärdigat meter efetr meter av virkat bös är egentligen väldigt lång. Cirka fem timmar, fast det har kännts som en kvart.
2. Tiden det tar för det nybakade brödet att svalna till ätbar temperatur, när man svultit hela dagen för att kunna njuta extra mycket när baket är klart, är kort. Fast den känns väldigt lång.
3. Tiden det är kvar tills nästa Greys Anatomy är äckligt lång, trots att jag mest satt med handen framför ögonen när jag såg det senaste avsnittet.

4. Bonustanke! Tiden jag inte skrev ett endaste blogginlägg på var cirka två dygn. Det känns alldeles lagom.

Ojsan.

Ehhh. Mellan mådag och tisdag är det ett dygn, vilket bevisar att jag är en tidspessimist utan dess like. Dags att äta. Tur att det inte var kavring i ugnen den här gången.

Inte där och inte här

Inspirationen finns på annat håll. Tankarna åt ytterligare ett. Så vi gör så här, att jag återkommer när något av det kommer i rätt riktning. Kanske om en timme, kanske ikväll, kanske en annan dag.

Internet när det är som bäst

Så skaffar de utflyttade, bortflyttade och saknade, blogg. Kan inte bli bättre! Senaste tillskottet är Per, och det gör mig glad. Och hus på landet-romatiken verkar man få på köpet.

Jobba jobba joobba

Den här bloggen har utvecklats till mitt jobb. Väldigt roligt, väldigt inget alls betalt. Men att läsa andras bloggar är istället för att prata med arbetskamrater. Lite fint, och lite sorgligt. Ska det fortsätta så här, kan jag lika gärna bli ofräsch och finnig. Och dra ner persiennerna. För det här är ju ingen dagens outfit-blogg. Finns ingen anledning till fredagsfinhet än så länge.

Inatt drömde jag om en bloggare. Vi kan kalla honom Stationsvakt. Han var i stan opch hälsade på. Vi möttes på en fotbollsplan, och jag tog med mig honom och någon mer hem. Vi skulle fika. Men han gnällde bara över att det var så kallt på golvet, trots att jag virkat ett par väldigt tjusiga gråsvarta tossor till honom. Otacksamma jävel, tyckte jag och surade hela fikan.

Sturskan och jag pratade igår om bloggar vi läser men inte står för. Det är konstigt. Vissa människor lägger man ner en massa tid och engagemang på, men om någon annan frågar så skulle man aldrig erkänna. Vi läser sluskar, hippa mammor och modebloggar. Utan att säga det till någon. Det var skönt att lätta sitt hjärta. Skönt att ha en riktig kompis som också är nere med bloggarna. Till slut lät vi nog som vilka skvallertanter som helst. Man skulle lätt kunnat trott att vi diskuterade den närmsta bekantskapskretsen. När vi i själva verket dissekerade vilt främmande människors valda, exponerade, delar av sina liv. Och tuttar.

ZZTop

ZZTop, originally uploaded by Buskisblog.

Stenhård graffiti.

Badbrist

Hade vi haft badkar hade jag badat i linement nu. Det hade varit så skönt.
En och en halv timmes promenad gjorde gott för själen och staplarna, men inte alls för träningsvärken. Kan någon komma och hjälpa mig att resa mig från stolen?

Läs då!

Antalet män som aldrig läser böcker har ökat från 22% till 31% sedan början av 1980-talet.

Det gör mig upprörd och sorgsen. Ni vet inte vad ni går misste om, killar.
Det sporrar mig att gräva lite i bokhyllan. Jag funderar och plockar, kikar och drar fram. Tänker att jag ska ge ett par exempel. På vad ni ska läsa, ni där som inte läser. Resonerar med er allihop, i huvudet.

Seså, om ni sitter framför datorn en kvart mindre varje dag, om ni spelar lite mindre tv-spel, om ni tränar effektivt och inte så ofta, då finns tiden där. Lästiden!

Jag tittar på er över glasögonkanten, och är långt mycket mer förmanande än jag vill. Fast förmaningen måste finnas där,tydligen. Ett litet mått tvång, tills ni fattar själva. Staplar rekommendationsböckerna i en vinglig hög. Bara den också, och den där. Vilka upplevelser jag kan bjuda på. Vilken läsinspiration jag förhoppningsvis kan förmedla, om ni ger mig en kvart, eller nej, ge mig en minut, böckerna fjorton. Snälla. Gör ett försök! Eller två.

Ni killar som inte läser. Välj själva vilken, men läs:

Erlend Loe: Naiv.Super
Zpigniew Kuklarz: Hjälp jag heter Zpigniew!
Jens Ganman: Blod och död
Mats Hård: Konsten att förlora
Jonathan Safran Foer: Allt är upplyst
Hanif Kureishi: Förortens buddha
Mike Gayle: Min legendariska flickvän
Aarto Paasilina: Den ljuva giftkokerskan
Ann-Marie Ljungberg: Färjenäs
Paul Auster: New York triologin
Tony Parssons: Min tjej och jag
Mark Haddon: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten
Luke Reinhart: Tärningsspelaren
Ben Elton: Dödskänd
Donna Tartt: Den lille vännen


För att det får er att fatta, så mycket mer. Ni kommer att lära er saker, visst. Men det som är ännu viktigare, är att ni kommer förstå andra människor, hur man kan tänka och vara och varför och hur. Och språk. Ni kommer att få mera språk i er. Ord som annars inte skulle funnits, som kommer när man bäst behöver dem, som det kan vara förödande att vara utan.

Inte välkommen

Träningsvärken Ture har flyttat in i min kropp. Och han märks precis överallt. Nästan hela tiden. Inte visste jag att man använde magmusklerna när man hyvlar ost. Nu vet jag.

Oväntad sväng

Tittade på ett ganska konstigt program på tv4+ igår. Om ett koloniträdgårdsområde. Kände mest skräckblandad förtjusning, och lite oro. Men sedan bestämde jag mig för att min odlingslott, som jag ännu inte har, inte alls ligger i ett område där man måste danska till små grodorna och äta korv i ösregn. Då kändes det lite bättre. Medverkande i programmet var ett antal smått otroliga människor. En av favoriterna var polisen Bosse som riskerade att bli vräkt på grund av oskött trädgård, han ursäkta sig med att han jobbat i Thailand och det var ju fint. Men sälj lotten då! Områdets egen ordningkvinna, som gick långa inspektionsrundor och kontrollerade att allas häckar var 110 cm, arbetade till vardags som lapplisa. Inte helt otippat. Ordföranden i idyllen var en kedjerökande skummis som försökte lura sina barn att snaps växte i jorden.

Döm om min förvåning när jag under eftertexterna noterade att programmet, som till och med är en serie på typ åtta entimmeslånga avsnitt, var producerad av ingen mindre än Alexa Wolf! Kvinnan som hittills är känd för att ha gjort en ganska omtalad dokumentär om porr som fick regeringen att skämmas lite. Ibland är det fint att se karriärer som tar oväntade vägar. Upplyftande. Det är alltid lite bättre att göra tv om koloniträdgårdar än att kidnappa folk och ta med dem på tokfeministläger. Om även till exempel Birgitta Ohlsson, Rigmor Robért och Gudrun Schyman skulle ge sig på att byta bransch, kanske man tillslut kunde börja kalla sig feminist igen utan att skämmas.

Hej kompis!

Alltså, det är ju Balkongbloggen som är grejjen. Hade nästan glömt bord den. Men oj. Förutom alla stavfel är den ju skitbra! Väldigt fascinerande upptäckt. Hoppsan, är det jag som skrivit det här?

Synd att det inte är säsong jämt, och att jag har annat att skriva om. Synd för världen. Och mig.

Dagens lektion

Idag tänkte jag lära mig skillanden mellan kåsör och krönikör. SMHI hade inte den uppgiften, så det fick bli min andra källa av allvetande, SAOL, som berättar för mig att;

Kåsör = person som kåserar (särsk. skriver kåserier i tidningar o. dyl. l. håller kåserande föredrag); person med (stor) förmåga att kåsera.
Kåseri = kåserande; numera nästan bl. konkretare: i kåserande stil hållen (hållet) skildring l. framställning l. föredrag l. uppsats l. tidningsartikel o. d. REDAKTIONSEXEMPEL: Ett kåseri över, äv. om ett ämne.

Krönikör = person som skriver krönikor, krönike författare.
Krönika = historisk framställning som huvudsakligen avser att vara en uppteckning av yttre händelser i tidsföljd (utan försök att påvisa händelsernas orsakssammanhang) (jfr ANNALER a. HISTORIA II 1); äv. (i sht i fråga om förh. på 1500-talet) om historisk framställning av mera pragmatisk art, t. ex. Olaus Petris krönika; äv. om bok som innehåller dylik krönika.
allmännare, om berättande framställning som i fråga om konstlöshet, enkel uppradning av händelser o. d. mer l. mindre liknar en krönika (i bet. 1).
i uttr. dagens krönika, om dags- l. nutidshändelserna betraktade ss. en samlad helhet.

Men jag förstår fortfarande ingenting. Förutom att eftersom det är Olaus Petri-dagen på min födelsedag, så är jag född krönikör och det känns ju bra.

Fast kolla på det här:
artikel i tidning, tidskrift o. dyl.l. muntlig framställning i sht i radio som utgör en översikt av tilldragelserna under en viss tid på ett visst område; äv. om artikel som (i skämtsam ton) kåserar om aktuella personer l. episoder i det offentliga l. privata livet l. i skönlitterär form behandlar motiv av detta slag; äv. om på särskild plats i tidningen tryckt artikel ("understreckare") som behandlar i sht kulturella frågor av allmänt intresse.

Alltså kan man kåsera i en krönika. Kan man krönikera i ett kåseri?

Jag får överge min älskade kunskapskälla och vara lite otrogen med wikipedia. Det står inget om kåsör, däremot om kåseri.

Kåseri, underhållande kortare text i tidning eller tidskrift. Kåseri kommer från franskans causer (prata, snacka).
Kåseri är avsett att framföras muntligt och skall därför vara talspråkligt. Det kan innehålla högt som lågt, överdrifter och underdrifter. Själva poängen är att stora, allvarliga ämnen kan avhandlas i en sorglös ton.
En krönika är en litterär genre, där ett faktiskt händelseförlopp refereras och kommenteras kronologiskt, skrivet antingen på vers (t ex knittel) eller prosa.
Ordet krönika kommer från det grekiska ordet chronika, tid, etymologiskt besläktat med "kronologi".
Historiska krönikor skiljer sig från nationalepos och historiska romaner genom ett strikt krav på återgivandet av faktiska händelser, och man kan alltså anklaga en krönikör för att ljuga. Frågan om en texts subjektivitet är med andra ord inte relevant för bedömningen om huruvida den ska klassificeras som en krönika eller inte; graden av objektiv återgivning av ett händelseförlopp bestämmer dess kvalitet som referat. En god krönika bör givetvis framställa upphovsmannens personliga åsikter om dessa händelser, i annat fall är det ett rent referat. Det är ovanligt att en krönika redogör för det referade händelseförloppets kontext.
Krönikör, en person som skriver krönikor i till exempel tidningar.

Okej. Lite bättre. Knappast glasklart.
Om jag går på känsla så känns kåsör bättre än krönikör. Krönikör är man i VeckoRevyn eller aftonbladet, kåsör är man kanske på sin blogg. Eller jag vet inte.

Från början funderade jag över frågan i vilket av fallen man får ljuga mest, i ett kåseri eller en krönika? Inte heller detta känner jag att jag fått svar på...

Pigg som en spigg

Allt sovande tog plötsligt ut sin rätt. Det blev omöjligt. Vaknar sju kvart i timmen. Därför gick jag idag upp samtidigt som min man, som hade försovit sig. Jag var en duktig fru och bredde mackor, till och med. Nu är klockan sju och jag undrar, vad i hela friden ska jag göra resten av dagen?

Antingen eller

Antingen håller jag på att bli sjuk eller så har jag fått ont i varenda led, men mest i lillfingrarna och tårna, av att yoga. Jag tror jag väljer yogan. Det ska kännas och göra lite ont när man har tränat, och jag har haft mina dubier om huruvida svenneyoga kan kvala in i den stenhårda kategorin träning.

Hur som helst kan jag nu troligen med gott samvete skriva in yogan i min träningsdagbok på Funbeat. Och de tvåhundra minutrarna i veckan som jag ordinerat mig sjäv att fylla med träning har aldrig varit så lättfyllda. Och alla staplarna blir så fint gröna.

Kärlek är det nya spammet

Det verkar vara poppis det där med spam-mail på kärlekstemat. Alla-hjärtans-dag-mailen har börjat trilla in, och man känner sig... inte så exklusiv som mottagre precis.

Det hela toppades idag med ett spam-mail med rubriken: Im serious in starting a new relationship! Tack, men nej tack. Jag är redan gift.

Hej jag heter Lisa och jag är SMHIknarkare

Hjälp!

Jag har börjat knarka smhi igen. Trodde att den tiden var över med tanke på att jag inte behöver gå ut längre, om jag inte vill. Att mitt liv inte vänds uppochner på grund av snö eller icke snö är ett faktum som borde fått mig botad.

Ändå sitter jag där. Och kollar in SMHIs hemsida som en tok. Och känner mig upplyst och viktig, när jag vet att det är snö att vänta. Något som alla som sett på tv det senaste dygnet säkert också vet. Eller de som fortfarande tror på GPs väder. Inte alls särskillt exklusivt med andra ord. Livsnödvändigt, däremot. Tydligen.

Precis när jag var som allra mest vårsugen.

I övrigt kan jag verkligen rekommendera SMHIs hemsida. Väldigt bra. Man kan få reda på allt. Om ni vågar.

Pressat schema

OM man ska gå på Yoga. Kanske man ska lämna telefonen hemma. Eller i väskan, avtängd. Man kanske inte ska ha den i fickan, ta upp och titta på den då och då, för att mitt i alltihop tappa den i golvet. Det blir liksom lite svårt för alla andra att koncentrera sig då. Lite svårt med avslappningen.
MEN. Ännu viktigare är nog, att man håller sig på sin egen matta.

Tänk på det tills nästa gång, gubbslusk.

Två dåliga och en bäst

Det är konstigt med Anna Gavalda. Hon har skrivit en av världens bästa böcker, Tillsammans är man mindre ensam. Det är fulländad. Så bra som en bok bara blir när man har riktig, riktig tur när man hittar den. Hon har även skrivit Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans, som är sådär bra. Jag gillar inte novellsamlingar, men hade höga förväntningar, men nej. Det var inget som rördes alls i mig, och jag började fundera på om jag redan läst och glömt för länge sedan. Och så har hon skrivit Jag älskade honom, den som är senast utkommen på pocket i svenska. En inte alls bra bok. Som jag efter halva boken insåg att jo, det här har jag defenitivt läst förut, och inte lämnade det så värst djupa spår då jag totalt glömt det. Boken är för kort. För ytlig. Tristast av allt är att den är tråkig också. Det enda som ursäktar är omslaget.

Jag är en bokomslagsknarkare. Inom den kategorin får hon full pott, madame Gavalda. Fast det är ju inte hon som gjort omslagen. Titlarna är också bra. Köp böckerna för att stila med i bokhyllan. Ta i dem. Det känns fint.

Det är precis så här jag tänkt om böckerna. Allt annat skulle vara ljug och litt.vet-wannabeism.

Elakt

Alla hjärtans dag-spam-mail, är inte det lite väl elakt?

Grannar

Bratsen ovanför oss har blivit tokiga. De har fest och sjunger en konstig, tvåtonig sång, oavbrutet. Eller snarare skrålar. De är ute på balkongen och hänger, och det låter som om de snart kommer ramla ner. Lite läskigt. Mycket störigt. Bara att hoppas på att det är förfest och inte fest. Annars blir det till att skicka PRO på dem.

Klappat och klart

Sådärja. Nu har det delats ut bloggar i födelsedagspresenter. Blogg istället för sedvanlig loggbok åt seglande pappan. Och blogg till Farfar, journalisten. Det är bara att vänta på att anekdoterna ska strömma in. Jag hoppas på den om Kubabesöket, som inkluderar en bandspelare lagad med plåster och soldater. Eller den om badflickorna. Eller... ja. Det finns så mycket. Men de får göra precis som de vill med sina splitter nya bloggar. Och jag, jag har signat upp för livstids support för dem båda. Vad har jag gett mig in på?

Stora saker

Det händer stora saker på bloggfronten. Ojoj. Vänta bara så får ni se. Man skulle kunna säga, att det är som med något det står om på Balkongbloggen. Fast ändå inte.

För övrigt. 18 000 sidvisningar. Inte illa!

FF

Man skulle kunnat tro att jag var sådär Fredags Fin idag. Men det är jag inte.

Dementier

Ibland blir jag orolig för vad folk tror om mig. Därför ska jag nu göra två demetier.

Nej. Det var inte så´n här yoga jag var på. Jag var på F&S Svenneyoga. (Och det var bra).

Nej. Jag har ingeting att göra med den här filmen, jag lovar och svär. (Trots att det är både buskis och trädgård. Den verkar vidrig. Och nu kan jag nog inte tycka om Ola Rapace mer. Synd).

Test-test

Efter tips från Helena, gjorde jag idag test-testet. Strålande!

Web Test Taker Analysis
	Lisa is a common nuisance with too much free time You are one of the herd, occassionally using web tests to bug other people. Typical.
Take the test yourself, or not.

Bonus Detailed Personality Analysis:
Some of your aspirations tend to be pretty unrealistic. At times you are extroverted, affable, sociable, while at other times you are introverted, wary and reserved. You have found it unwise to be too frank in revealing yourself to others. You pride yourself on being an independent thinker and do not accept others' opinions without satisfactory proof. You prefer a certain amount of change and variety, and become dissatisfied when hemmed in by restrictions and limitations. At times you have serious doubts as to whether you have made the right decision or done the right thing. Disciplined and controlled on the outside, you tend to be worrisome and insecure on the inside.
Your sexual adjustment has presented some problems for you. While you have some personality weaknesses, you are generally able to compensate for them. You have a great deal of unused capacity which you have not turned to your advantage. You have a tendency to be critical of yourself. You have a strong need for other people to like you and for them to admire you.

Tips

Man kan få tidning gratis! Ett nummer per person. Och jag har aldrig tidigare önskat så hett att jag skulle vara schizofren. Inte sedan puberteten, i alla fall.
Beställ här, om du kan välja. Jag har redan ångrat mig.

Ojojoj

TRAMS OCH GNÄLL: det går inte att kommentera på din blogg! Fast det kanske du redan vet.

Det verkar som om domedagen är nära för Blogger. Allt krånglar. Bloggar går inte att gå in på. Kommenterande låter sig icke utföras. Det här är INTE bra för min yoga-stäming. Jag som var nervös redan innan. Jag som just konstaterat att jag nog får gå dit i mina mysbyxor! Med mjölfläckar på! Ska jag dessutom oroa mig över att alla bloggar kommer vara borta när jag kommer hem?

Farväl, kära vänner. Det har varit roligt att läsa er! Ta hand om er!

(för säkerhets skull)

Potatismos

Jag gjorde just ett vad-ska-du-jobba-med-test. Och svaret?

Polis

Du drivs av nyfikenhet och upptäckarlusta och har lätt att sätta dig in i andras problem.

Hahaha. Gör testet här. Man lär sig något nytt om sig själv varje dag. Speciellt om man gör ett eller annat test. Igår blev jag Satanist, idag Polis. Tips på test till imorgon?

Andas in

Låt Planeten andas ut!

Den 1 februari 2007 mellan 19:55 - 20:00 är det tänkt att vimänniskor ska låta planeten andas ut ett ögonblick.Idén är att stänga av alla energikonsumerande verksamhet mellan 19:55- 20:00 den 1 februari 2007. Därmed genomförs det första kollektiva försöket av jordens befolkning, i att spara energi. Förslaget kommer av Planet Alliance - där en mängd miljöorganisationer ingår - och sammanträffar med IPCCs utkommande rapport om klimatförändringar. Mängder av människor i massor av länder har redan fått detta email och kommer att delta.Och det ända Du behöver göra är att stänga av all energikonsumerandeverksamhet i ditt hus under 5 minuter (19:55 - 20:00 den 1 Feb).Självklart kan du låta energin vara avstängd längre...Besparingen förväntas bli enorm om detta sker i en stor utsträckningoch vår jord kommer att tacka oss...

M.V.HälsningarDin Planet

Och andas ut.

Det här påminner mig om när det aningens hurtiga barnprogrammet Hjärnkontoret försökte skapa en jordbävning genom att alla barn skulle hoppa exakt samtidigt. Jag tror att det kommer ge ungefär lite mycket/lite effekt. För, ursäkta, men fem i åtta är faktiskt olika tider på olika platser. Och, förlåt mig om jag är en miljöbov, men alla har inte ens några apparater att stänga av. (Vilket inte hindrar att den som har många ska fundera på att stänga av sina, nej jag vet.)

Däremot är jag helt för den form av antirasism light som utspelade sig en 9 november för några år sedan, som gick ut på att alla som var emot skulle tända en lampa i vafritt fönster. Det var lite mer tydligt. Lite mer effektfullt, om man får skoja så.

Själv ska jag yoga istället. Modernt, har jag hört. Nästan lika modernt som klimatförändringar.

Hej Februari!

Välkommen till världens längsta månad. Februari. Månaden som aldrig tar slut. Det där med att det är färre dagar i februari än alla andra månader, det är bara en bluff.

Tur då att:
1. Jag ska på galapremiär i en smörgåsbutik idag. (Ska jag ha klänning?)
2. Resan till Gran Canaria är bokad. (Och herregud, det är bara två veckor kvar.)
3. Jag har kommit ifrån mitt undertextberoende, och numera kollar på Greys utan text. (Vilket gör att jag slipper förgås av längtan innan texten till nästa avsnitt kommer. För de kommer typ aldrig.)
4. Weeping Willows nya skiva kommer snart. (Alldeles lagom till både fyramånadersbröllopsdag och så. Vilket sammanträffande!?!)
5. Det är kalas på lördag. (Födelsedagskalas x 2!)
6. Prisonbreak har börjat på. (Så man får kolla på en annan snygg än sin man.)
7. Att det kan få snöa hur mycket som helst, för jag slipper skotta. (Även om det inte är så bra för vårkänslorna som alltid kommer i skitfebruari.)